58 uppsatser · sida 1 av 4
Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av …
Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av …
Förutsättningar, potential och förslag
… från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav …
… landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format …
att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
… landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format …
en fallstudie från Seved 2, Södra Sofielund i Malmö
… av rekreations skäl. Det finns många andra platser som upplevs otrygga i staden så som gång- och cykel-tunnlar, här kan man tänka på utformningen för att öka tryggheten eller försöka använda andra trafiklösningar. Man måste hela tiden väga för och emot, vissa platser i staden …
med en studie av Central Park, New York City, USA
Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en ökad förståelse för ljusets betydelse för att människor ska känna sig trygga i städers offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrämt människan och varit en begränsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och …
… Utformningsprinciperna har prövats på fem utvalda stationer längs den föreslagna pilotbanan. Där har slutsatsen nåts att val av plats och placering av hållplatsen är av stor betydelse. Att t.ex. placera hållplatsen vid ett stråk eller knutpunkt i närheten av aktiviteter och i …
Om utformning och placering av ett nytt element i staden
… Utformningsprinciperna har prövats på fem utvalda stationer längs den föreslagna pilotbanan. Där har slutsatsen nåts att val av plats och placering av hållplatsen är av stor betydelse. Att t.ex. placera hållplatsen vid ett stråk eller knutpunkt i närheten av aktiviteter och i …
En studie om supercykelvägar
… och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att …
Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten. Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 …
fallstudie av Seminarieparken
Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en …
… och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal …
Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden …
… och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal …
