96 uppsatser · sida 4 av 7
… skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- …
… i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med …
I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna …
… av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika …
… lindraillamående och kräkningar postoperativt samt hos patienter i samband med cytostatikabehandling.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna PubMed, Cinahlsamt via manuell sökning.ResultatIcke-farmakologiska …
Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns …
ABSTRACT Introduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff’s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked …
Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen. Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kan bli påverkad med rodnader eller sår. Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är …
En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan …
… aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat …
… att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka …
… sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade …
en litteraturstudie om patienters upplevelser av att leva med hemodialys
… i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer.
… i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer.
… i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer.
