Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på Barn som har svårt att leka med andra Barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa Barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa Barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända Barnen blir bortglömda samt att de utagerande Barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade Barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de Barn som går individualintegrerat med hörande Barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat Barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex Barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade Barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta Barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta Barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett Barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med Barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor Barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med Barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler Barn i utsatta situationer sänder ut.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda Barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda Barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda Barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda Barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos Barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos Barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos Barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos Barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos Barn och ungdomar?.

Det här examensarbetet handlar om Barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa Barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för Barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av Barn och då också av Barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa Barn, hur man agerar mot Barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa Barn och att man orkar bry sig..

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att Barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra Barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om Barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring Barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter Barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om Barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att Barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra Barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar Barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa Barn inte ligger på Barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa Barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om Barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa Barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för Barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos Barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter Barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta Barn som sörjer och i samtal med Barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med Barn om döden och hur de möter Barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för Barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring Barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för Barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa Barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för Barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos Barn med koncentrationssvårigheter. .

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan Barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat Barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat Barn. Genom lek får Barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller Barn som far illa och agerandet hos pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa Barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gäller Barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa Barn.

Vården av ett döende Barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av Barn. Intervjuer med åtta Barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, Barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av Barn.

Vi har undersökt hur Barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa Barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring Barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta Barn. För att dessa Barn ska få en likvärdig skolgång som andra Barn behöver miljön anpassas efter just det Barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta Barn ett bra bemötande.