166 uppsatser · sida 8 av 12
förutsättningar, möjligheter och risker
… utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): ” Rekreation och jakt ” Känslan av att äga skog ” God långsiktig avkastning ” God kortsiktig avkastning En skogsägare som …
… för bra planering och korrekta kostnadskalkyler. Vid gallring och föryngringsavverkning skattas terrängtransportavståndet subjektivt av SCA:s planerare. Körning under pålastning och lossning räknas inte in i det skattade avståndet, utan sträckan avser den bästa verkliga …
… i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA. Ett särskilt avsnitt behandlar hur konkurrensförhållanden i fullskiktad skog kan uttryckas i tillväxtmodeller …
En artikelserie om människans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och själsliga perspektiv
… i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.
En studie om fornlämningar och gränsmärken
Bakgrund Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte Examensarbetets syfte är att lyfta fram en …
Förskolebarns uppfattningar om miljö, natur och miljöproblem
… och växter. Dessa uppfattningar tolkade vi som att de hade att göra med avverkning, luftföroreningar och nedskräpning samt hur det går att förebygga dessa problem.
… utmärkta gränsen. En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats. En Litteraturstudie har genomförts på …
… framgångar. Detta innebär att man vid skogsägarbesöken inte bara föreslår avverkning utan tar med sig röjning och andra skötselåtgärder samtidigt. Vid virkesinköpstillfället får markägaren inkomster och då är det lättare att motivera skötselåtgärder som innebär kostnader, eller …
tillväxt, mortalitet och strukturell förändring 6-18 år efter avverkning
Today green tree retention, together with leaving dead wood, is a common practice with the aim to reduce negative impacts on biodiversity and environment due to clear-felling. To better understand whether this conservation practice also makes a long-term difference, it is …
… på 20 fastigheter som är belånade i varierad grad. Inkomstsidan består av avverkningsintäkter från slutavverkning och gallring. Utgifterna i modellen härrör från plantering, röjning, samlade fasta utgifter samt avverkningskostnader, (vid simulerade slutavverkningar och …
… homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid …
… har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i …
… med hjälp av Heureka PlanWise ca vart tionde år fram en strategisk plan (avverkningsberäkning) för att se hur stora volymer som går att avverka uthålligt. Till grund för avverkningsberäkningen ligger en inventering av skogsinnehavet. Inventeringen syftar till att säkerställa …
… från skogsbruket. Mekaniseringen innebar stor produktivitetsökning med ökade avverkningsvolymer. Hjulburna skotare har sedan introduktionen tills idag varit dominerande i det svenska skogsbruket. Under 2012 fanns ett fjortontal tillverkare av hjulskotare, vilka succesivt fått …
en studie inriktad på granskog
… med rekreationsvärden i en vinstdrivande produktionsskog, från plantering till avverkning. Uppsatsen är uppbyggd utifrån tre frågeställningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvärden? Hur påverkar en sådan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad …
