166 uppsatser · sida 3 av 12
Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanländerna
… länderna är främst att Lettland har den största skogsarealen och den största avverkningen i förhållande till tillväxt, samt en avsevärt lägre barrskogsandel i privatägda skogar och en medelareal på 10,3 ha per skogsfastighet. Estland har den största andelen privatägd skog, den …
ett hållbart materialval för svensk landskapsarkitektur?
… egenskaper” Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster. Den tropiska virkesproduktionen har i dagsläget många hinder att överkomma …
Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande åtgärder vid drivning är ett aktuellt ämne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (Rätt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt består i att med en bra planering …
… friluftsliv och pedagogik, men kommunerna anv?nder olika skogsbruksmetoder vid avverkning f?r att fr?mja de sociala v?rdena. Det finns en skillnad i balansen mellan biologisk m?ngfald och skogens sociala v?rden d?r G?teborg har st?rre ekonomiska och politiska f?ruts?ttningar att …
Forest enterprises have always searched for ways to improve efficiency. For the past few years there has been an emphasis on stock-keeping levels. Increased demand for fresh round timber and the need to decrease the amount of tied-up capital has made the forest industry reduce …
… för de berörda bestånden har jämförts med det sanna utfallet efter avverkning. Kostnaderna för fältinventeringen jämförs med en simulering. Den visar hur en anpassad inventering kan minimera kostnaderna med bibehållen datakvalite. I arbetet ges exempel på hur modem teknik bör …
Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller …
en studie på Bräcke arbetsområde, SCA Forest and Timber
… i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och gallring. I studien har också ingått att jämföra olika kriterier för prioritering av slutavverkningsavdelningar och betydelsen av val av sådant kriterie för resultatet av den operativa …
… 00 ha med hänsynsnivåerna 90-5-5, 80-10-10 och 70-15-15. Resultaten visar att avverkningspotentialen både på kort och långt sikt påverkas negativt i storleksordningen 10-15% med tillämpningen av 90-5-5 nivå. Fastigheternas nuvärden påverkas också negativt och minskningen …
en studie av ett datasystem för apteringssimulering samt prov att generera prognoser för tillämpning i produktionsplanering vid skogsförvaltning och sågverk
… att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR …
… Att inte ta hänsyn till naturvården ger högst nuvärde. Ä ven tillväxten och avverkningen blir större om man ej tar hänsyn till naturvården.
en beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran och björk
… är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten …
två nyckeltal för styrning av virkesflödet
… på styrning efter ledtid. En intressant ledtid att studera är då tid från avverkning, till att virket mäts in vid industri. Styrning efter ledtid kan innebära en mer effektiv och ändamålsenlig styrning, vilket kan innebära en rad fördelar. Utifrån ovanstående har följande …
de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid
… föryngringsavverlming och skogsvård ökar jämfört med 1990-talet. ” Föryngringsavverkningen ökar från 148 000 till200 000 m'sk per år. ” Gallringen ökar från 76 000 till 80 000 m'sk per år. ” 30 % av gallringsarealen utgörs av förstagallring. ” Röjningsarealen ökar från 900 till …
… De har en mer markerad uppdelning mellan planeringsorganisationen och avverknings- och transportorganisationen. I de andra företagen är de olika enheterna inte lika markerade.
