28 uppsatser · sida 2 av 2
En jämförelse mellan VaR-metoder
Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av …
En kvantitativ studie av contrarianstrategier på Stockholmsbörsen under perioden 1994-2009
… försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj. Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares …
Resultat från Stockholmsbörsen
Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham’s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990 …
… i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och …
Annonsörernas tankar om läsplattan som framtidens kommunikationskanal för tidningsbranschen.
… har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda …
… har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda …
Studie av en uppskattad medelriskportfölj ur ett ekonomiskt - matematiskt perspektiv
Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock …
En jämförande studie mellan aktieportföljers innehåll och prestation
Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk. Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av …
Kvantitativ studie av P/E-talseffektens existens på Stockholmsbörsen
… garantera en högre tillväxt på Stockholmsbörsen genom att endast investera i aktieportföljer med låga P/E-tal. Med andra ord alltså undersöka om det finns en så kallad P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Metod: Studien genomfördes genom att två portföljer skapades varje år, för …
<em>En studie om svenska män och kvinnors finansiella riskbenägenhet</em>
… identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj …
: Förändrade diversifieringsmöjligheter för svenska investerare?
… fortfarande kan använda råvarufutures som diversifiering mot en svensk aktieportfölj. Vi argumenterar för att det är viktigt att skilja på de enskilda råvarorna och vilken man bör investera i, snarare än att tänka på dem som en homogen grupp.
… val av sparform utifrån olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, där fokus ligger på ökat kundvärde …
En studie om flockbeteende på den svenska SRI-fondmarknaden
… om flockbeteende så som informationskaskader. När en förvaltare skapar en aktieportfölj gör denne det genom aktiva val av tillgångar, dock påverkas dessa val av ett antal faktorer där de främst förekommande faktorerna som leder till flockbeteende är imperfekt information, rykte …
