Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en Adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter..

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett Adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och Adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och Adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Detta examensarbete belyser ett mentorskap mellan en nyexaminerad lärare, Adept, och en erfaren lärare, mentor. Utifrån forskningsrapporter och litteraturstudier har vi studerat hur mentorskap som modell och metod för nyexaminerade lärare har framställts. I examensarbetets bakgrund definierade vi mentorskap samt mentorns och Adeptens roll, dessutom presenterade vi teorier om reflektion och lärande samt tidigare forskning. Syftet med studien var att visa mentorskapets för- och nackdelar som metod och möjlighet för att stödja nyexaminerade lärare i en framtida yrkesroll. Vår empiriska studie, som byggde på en kvalitativ metod, visade på vilka uppfattningar och förväntningar som 54 lärarstudenter har på mentorskap.

Nästintill hälften av alla nya företag går under inom loppet av tre år, men det går att rädda många företag från undergång till att istället visa tillväxt. Receptet för detta är mentorskap, enligt ALMI Företagspartner i Örebro, som dragit igång ett mentorprogram genom vilket de hoppas kunna reducera dessa siffror men också bidra till ökad tillväxt i de företag som faktiskt överlever. Mentorskap ger tillgång till bland annat erfarenhet och kunskap, att få ta del av detta kan vara avgörande för nystartade och växande företags fortsatta utveckling. Mentorskap kan således vara ett sätt att främja lärande och tillväxt i små och medelstora entreprenöriella företag och därigenom bidra till dess överlevnad. Uppsatsens syfte är att utifrån ALMI Örebros mentorprogram undersöka huruvida mentorskap är ett bra sätt att stimulera företagande på.

Detta examensarbete handlar om FMT-metoden. Syftet är att beskriva vad Funktionsinriktad musikterapi är och att förklara hur behandlingsformen fungerar. Jag vill visa FMT-metodens möjligheter att förbättra koncentrationsförmågan. Examensarbetet baseras på erfarenheter från min praktik med två grundskoleelever, en flicka och en pojke. Intervjuer har genomförts med vuxna i deras omgivning.

The purpose of this thesis was to examine relevance of the proposition made by new insitutionalists about institutional and technical environment. This proposition originaly made by Meyer & Rowan (1977) has two core assumptions: The first is that all organizations are controlled by combinations of types of demands; technical demands for efficient production and institutional demands to Adept to cultural and normative expectations. The second assumption is that there exists a few organizations dominated almost entirely by one typy of demand. Organizations dominated by institutional demands are said to live in an institutional environment, while technical organizations is said operate in a technical environment. This thesis has examined if these assumptions are still applicable in describing organizational interaction with the environment.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och Adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och Adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens Adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences aroundpreparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement andblood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and wasperformed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performedwith seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in theresult. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximumvariation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. Thecollected data was analyzed with the manifest qualitative content method.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och Adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och Adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan Adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och Adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och Adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet.

Title:                          Leadership development of individuals in management positions Authors:                    Carl Renér and Peter Simonsson  Institution:                Linneaus University, School of Business and Economics Program:                   Human Resource Management Course:                      Business administration ? Organization including thesis, 15 credits Supervisor:               Olle Duhlin (Linneaus University, School of Business and Economics) Examiner:                 Mikael Lundgren (Linneaus University, School of Business and Economics) It is widely known that the role of managers may result in stress and a heavy workload. As a result of this negative effects organisations have to counteract and find new solutions and systems to facilitate and assist leaders in their work. A popular method for leadership development has come to show both in research and in practice, especially in recent years, this popular method is known as mentoring. This form of leadership development is often applied in so called mentoring programs.

A report has been made at a company in Borås at a company called ACG Nyström. Thecompany is today international and is marketing advanced equipment, systems and furthereducation to the manufacturing industry. A part of ACG Nyström?s production is a machinethey call Unimat. ACG Nyström doesn?t just stand for the actual production of the machine,but also for assembling and installation of the machine at the final customer.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två Adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.