Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Runor - Sida 1 av 1

En studie i lustfyllt lärande i år 5-6 om runor

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om Runor.Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om Runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med Runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om Runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här.

Runornas och Rökstenens historia : En litteraturgenomgång

Uppsatsen ger en överblick över Runornas bakgrund och forskning kring Runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.

Rökstenens och futharkens platonska kosmologi : Spåren av antikens idégods hos järnålderns skandinaviska krigarelit

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt..

Från symbol till bokstäver och grundläggande typografi

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi.

Sexuella runinskrifter

De sexuella runinskrifterna på lösföremål i det medeltida Norden har ett fascinerande innehåll och ordval. Mig veterligt finns inget samlat verk sedan tidigare om dessa, vilket gör att jag med min uppsats kan bredda runologin i det avseendet. Här går jag igenom sexuella inskrifter, tolkningar och översättningar samt diskuterar skriftbruket i en tid då runskriften levde sida vid sida med latinskrift. Syftet har varit att vara så rakt på sak som möjligt i presentationen av runinskrifterna. Materialet innefattar ett 50-tal inskrifter, vilka finns samlade i ett inskriftsregister längst bak.

Ristat i sten: en komparativ studie av de fornnordiska futharkerna och keltiskt ogham

En komparativ studie som behandlar framväxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergången till den yngre, 16-typiga, futharken och jämför utvecklingen av dessa båda med det samtida keltiska skriftspråket ogham. Den centrala frågan är vilket annat skriftspråk som kan ha stått som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehåller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om Runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftspråkens användningsområde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de båda skriftspråken. Genom att ställa flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska Runorna och kelternas ogham har påverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

Åsmund Kåresson från Medelpad

Åsmund Kåresson is one of our greatest rune stone makers. His ornographic stile was copied by other rune writers. Åsmund also made many stones, around 60. Many scientists took för granted Åsmund was from Uppland, but not Magnus Källström. He saw liknesses in a rune stone from Medelpad, M5, and one from Uppland, U372, dedicated to Åsmund.This essey tries to complement Källströms statement.

Tingen med de första Runorna : från vår tideräknings början till ca 400 e Kr ? vad kan de berätta?

Målet med detta arbete är att undersöka på vilken typ av föremål som de förstaRunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit på föremålen. Jag hade också som målsättning att tareda på vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och användandet av Runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha ägt runmärkta ting. Periodmässigt begränsade jag arbetet till ungefär de första fyra hundra åren av vår tideräkning med inriktning på romersk järnålder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, några få Internetsidor och besök på Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar är svåra att datera valde jag att inte alls ta med några sådana.

Gutarunor : Studie i runformernas bruk och utveckling på Gotland under medeltiden och reformationstiden

Denna uppsats undersöker runformerna belagda i gotländska inskrifter från medeltiden och reformationstiden. Syftet är delvis att inventera samtliga runformer, delvis att belysa deras bruk, utveckling och spridning ur ett kronologiskt och materialmässigt perspektiv.Inventeringen görs genom en typologisk modell som möjliggör identifieringen av runformernas distinktiva och redundanta drag, och följaktligen deras indelning i graftyper och graftypsvarianter.Den stora variationen som präglar runristarnas teckenuppsättning, liksom uppkomsten och utvecklingen av nya medeltida runformer förklaras ur olika synvinklar. För vissa graftyper, bl. a. den gotländska s-runan, blir alfabetsinterna utvecklingstendenser aktuella, såsom homogenitetsprincipen och hasta + coda?principen.