Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med Portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med Portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om Portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av Portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare.

Detta arbete syftar till att skildra hur Portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur Portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den.

Den här uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett ämne från årskurs sex till årskurs nio ser ut. Materialet består av ett inspelat material från vårterminen 2009. Skolan som eleverna har gått på är en friskola som arbetar utifrån Portfoliometoden. Inom Portfoliometoden är reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska använda sig av. I skolans kursplaner står det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket också är syftet med den uppgift eleverna har fått i det granskade materialet.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter Portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt.

Som blivande pedagoger inom förskolan fanns ett stort intresse att undersöka om portfolio bidrar till barns förståelse för sitt eget lärande. Vi har samlat information från olika källor men även använt den kvalitativa metoden intervjuer där barn i femårsåldern har deltagit. Vår slutsats efter denna studie är att barnen till viss del förstår och ser sitt eget lärande med hjälp av portfolio som verktyg. Barnen tycker att det är roligt att spara teckningar och foton för att kunna se tillbaka. Utifrån litteraturen vi studerat och de resultat vi fått anser vi att arbetet med portfolio är något som har stor potential att synliggöra barns lärande och därigenom skapa en förståelse för detta.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt Portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige. För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med Portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande.