Polislagen 20 a § är relativt ny, lagen trädde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen på fältet möjlighet, att under vissa omständigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremål på samma sätt som man tidigare endast kunnat göra på personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillägg tillkom efter att man upptäckt att det ute i samhället finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har även sjunkit i åldrarna, man har gjort vapenbeslag på personer som är ner till 16-17 år. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen används ofta som förvaringsplats för vapen då det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut från en förundersökningsledare och även en misstanke om brott.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, Polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor..

Klotter och annan skadegörelse ökar i vårt samhälle. Detta innebär dels stora kostnader för främst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad känsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sämre boende miljö i vissa områden. Från 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i Polislagen 19 § som innebär att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i våran rapport fokuserat på att försöka ta reda på hur tillämpningen av detta nya stycke skall ske.

I och med att samhällsklimatet hårdnar och våldsanvändningen i samhället ökar, ökar även våld och hot mot poliser i tjänst. Detta leder till att poliser tvingas att använda nödvärnsvåld allt oftare. Polisen har en unik rätt att använda våld för att lösa sina uppgifter. All våldsanvändning av polisen måste ske i enlighet med behovs och proportionalitetsprincipen och i en kommentar till Polislagen används uttrycket ?utomordentlig restriktivitet? när det gäller bruk av skjutvapen.

Vårat arbete visar hur man kan arbeta främjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika användningen bland ungdomar har ökat på senare år. Vikten i detta arbete har lagts på grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i låg ålder är lättare att påverka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet är ett utbildningspaket där ungdomar får lära sig om kamratskap, lag- och rätt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

Rätten att demonstrera i Sverige är grundlagsskyddad. Det är polisen uppgift att skydda både tillståndsgivna och icke tillståndsgivna demonstrationer utan att göra avkall på säkerheten och ordningen. Till sin hjälp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) är den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befästs polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig på personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen här åsyftas.

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § då detta är en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehåller åtgärder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhändertagande av föremål till denna. Intresset för denna paragraf väcktes under trafikmomentet då vi flyktigt berörde ämnet. Meningen med denna rapport är att klargöra hur polisen gick tillväga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt använder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, själva lagtexten samt ett JO utlåtande från tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning på hur trafikbrott förhindrades.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform.

SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av Polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

För att polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill säga befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga befogenhet. Den sistnämnda ger polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

INGEN LAG ? STRAFF? ABSTRACTThe thesis deals with a gap in the Swedish legislation concerning the criminal responsibility under which military personnel act in international peace operations. According to international treaties called Status of Forces Agreements, military personnel operating abroad within the territory of other states are exempted from the criminal law of the host states. In return, their home states apply its national criminal law upon the personnel instead. Thus, Swedish criminal law is applied in relation to actions taken by Swedish military forces in international operations.

De brottsbekämpande myndigheterna har idag möjlighet att använda sig avhemliga tvångsmedel. Med hemliga tvångsmedel menas hemlig telefonavlyssning,hemlig telefonövervakning och hemlig kameraövervakning. I de sammanhangenkan uppgifter om brott som inte har samband med tvångsmedelsbeslutet kommatill kännedom. Sådana uppgifter kallas för överskottsinformation. Nu villregeringen reglera om användningen av överskottsinformation i lag.Syftet med denna rapport är att utreda svårigheterna i en reglering av sådaninformation.