15 uppsatser
… USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska …
en prövning av rådande US Air Force och US Army doktriner mot användningen av Airpower under Irakkriget (2003)
… svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:? Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?? Finns …
… jämförande europeisktstridskraftsperspektiv?4. Vilken roll har specialiserade markstridskrafter i termer av förmågor och styrkor motbakgrund av brister och behov i den europeisk säkerhets- och försvarspolitiken?Undersökningen visar på att Försvarsmaktens specialiserade …
en studie av israelisk luftmakt och manöverkrigföring
… a genom ett effektivt utövande av operationskonstoch samordning av luft- och markstridskrafter. De israeliska framgångsfaktorerna från krigetpåminner i flera avseenden om de brittiska erfarenheterna från Irakkriget 2003. Min slutsats ärändå att dessa framgångsfaktorer inte kan …
… av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera …
Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av …
en nyhet?
… då denna uppgift? Var det ett väl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik på grundav rådande omständigheter? Det kan vara så att Sverige hade en väl utvecklad förmågavilken både hade stöd i doktrinära dokument och som övades. Det …
Internationell benchmarkingstudie av försvarsmakter i länder med och utan värnplikt och med internationella insatser i fokus
… har studien fokus på effektivitet i försvarsmakternas personalintensiva delar, markstridskrafterna. Som inputmått har ländernas försvarsutgifter utnyttjats i den form de rapporteras till FN. Den del av försvarsutgifterna som avser markstridskrafter har tagits fram ur dessa data …
… De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna. Trots att gemensamma operationer finns med som ett koncept för hurFörsvarsmakten skall kunna genomföra operationer och det …
det bortglömda vapnet
Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen …
… det möjligt att luftvärnet med sin särställning i både flygstridskrafterna och markstridskrafterna kan gå genom OODA loopen snabbare än motståndaren utan att vara decentraliserad ledd såsom Lind anger som grundregel nummer ett? Genom att klarlägga uppdragstaktiken som både …
Uppdragstaktik - Från decentralisering till centralisering
… det möjligt att luftvärnet med sin särställning i både flygstridskrafterna och markstridskrafterna kan gå genom OODA loopen snabbare än motståndaren utan att vara decentraliserad ledd såsom Lind anger som grundregel nummer ett? Genom att klarlägga uppdragstaktiken som både …
I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned …
En nulägesanalys av Försvarsmaktens styrande och inriktande dokument utifrån Michael Codners och Ingvar Sjöbloms interoperabilitetsteori
Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga …
… insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna …
