My intention with writing this essay is to find out how and in what way the priests in the Allhelgona Church in Stockholm use or are influenced by the ideas of C. G. Jung. This could be in their theology, their sermons or in their private counselling with members of the church.I have gathered a few interviews for this essay with the priests Olle Carlsson and Mary Philipsson which I have then analyzed and drawn conclusions from.Finally I make an assessment of the information and also see what problems may arise out of incorporating Jungian themes into a Christian atmosphere..

This paper interprets the myth of the hymen through the archetypal theory of Carl Gustav Jung. Today it has been proven that there exists no hymen that breaks at a woman?s first intercourse. Nonetheless, the myth of the hymen lives on ? creating enormous consequences for girls and women.

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-Jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-Jungians attach to the taoism influence on C.G.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition.

Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den Jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.Mina frågeställningar är:Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för? .

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det Jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren använder också delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna..

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den Jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den Jungianska psykologin C. G.

Den här uppsatsen är en studie i synkroniciteten och individuationsprocessen med utgångspunkt från C. G. Jungs definitioner.Begreppet synkronicitet introducerades av C. G. Jung år 1951.