Fysisk aktivitet har visats ha en positiv inverkan på barns- och ungdomars mentala hälsa och självkänsla. Fotboll är Sveriges mest populära idrott med många aktiva utövare. I denna studie har samband mellan unga fotbollsspelares globala självkänsla, upplevda fotbollskompetens, en tränares upplevda kompetens hos spelarna samt spelarnas fotbollsidentitet undersökts. Studien är gjord på ett Fotbollsgymnasium och totalt deltog 53 fotbollsspelare i åldern 16-19 år. Eleverna besvarade en enkät som berörde fem olika områden som människor kan använda för att beskriva sig själva.

Background: There is a newly founded national sports education program. This newly founded national sports program comprises of several different sports of which football is one of them. Before a football player can reach the European- or national elite the player usually is first developed in clubs and their respective academies where a lot of time is spent on fine tuning the players? individual skillsets.The main goal for the NIU program is to develop future elite athletes to different sports. When it comes to football, the Swedish Football Association and the Swedish school board have together developed a study plan which will serve as a guideline for the NIU-football classes in Sweden.

Den här studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning på Fotbollsgymnasium i VästraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör är en term som betecknar läraren i ämnet fotboll. Studiensstyrande frågeställningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförståelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförståelseoch lärande. Syftet med studien är att utifrån instruktörernas synsätt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlärning av spelförståelse på gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data där sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data är analyseratutifrån teorier om spelförståelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare är en fördelför att bli instruktör senare i tränarskapet. Det är instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförståelse är, hur och varför man tränar det.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på Fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på Fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på Fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning.Frågeställningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner påprestation?? Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett Fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.