Vibrationsmätningar på handhållna pneumatiska verktyg.
Nuvarande riktlinjer för hur man skall bedöma och klassificera risken för att skador skall uppstå då hand- armsystemet utsätts för vibrationer är baserade på en enkel frekvensviktningskurva. Problemet med dagens rådande standard är att den inte tar hänsyn till alla de faktorer som inverkar på risken med vibrerande handhållna verktyg, t.ex. påverkan av transienter i vibrationerna eller mängden energi som absorberas av hand- armsystemet. Ett annat problem med standarden är att karaktärisering utifrån den tenderar att bli metodoberoende beroende på vilken analysmetod som väljs. Ett sätt att ta hänsyn till fler av de bidragande faktorerna är att använda andra analysmetoder, än de som används i enlighet med rådande standard, som till exempel vibration power absorption eller analytisk wavelettransform. Vidare har de två olika i standarden rekommenderade analysmetoderna, viktningsfilter på smalband och viktningsfaktorer på tersband, applicerats var sin gång på två olika inspelade tidssignaler, en med tydliga toner och en med starka transienter, för att utröna huruvida det blir någon skillnad beroende på vilken analysmetod som väljs och därmed se hur metodberoende karaktäriseringen är. Experimenten visar att de olika analysmetoderna ger olika resultat. Viktningsfaktorer på tersband ger ett resultat som skiljer sig mot viktningsfilter på smalband och påverkar den totala handvägda accelerationen, . Vibrationens karaktär så som tydliga toner i signalen samt deras frekvens är troliga orsaker till varför de olika analysmetoderna ger olika resultat. Resultaten kan användas vid val av analysmetod för att optimera utfallet. Noteras skall dock att vidare forskning och undersökning bör genomföras för att ta reda på hur tonens lokalisering, inom tersbandet, i frekvensplanet samt hur urvalet av frekvenser för summering av påverkar utfallet av för tersband.