Munvård
Den eftersatta munvårdsaktiviteten
Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter. Syftet är att beskriva faktorer som hindrar respektive främjar genomförandet av munvård till patienter. Åtta kvantitativa och sex kvalitativa artiklar visar att munvården är eftersatt delvis beroende på personalens utbildningsnivå - inte minst hos dem som praktiskt utför vården. Kunskaperna behöver uppdateras för att vidmakthållas och utökas med nyare forskningsresultat. Flexibilitet i rutinerna behövs för anpassning till tillfälliga störningar exempelvis tidsbrist. Rutiner behövs för uppföljning av vårdtagarens munhälsa och säkerställande av god vårdkvalitet.Dokumenteringen kunde baseras på munhälsobedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ( ROAG). Det har visats ge samstämmighet mellan olika personal samt mellan personals och patienternas egen värdering av munhälsan.Resultatens diskussion visar på tänkbara sätt att förbättra denna betydelsefulla vårdaspekt. Möjliga vägar till målet är regelbundna uppdateringar av personalens kunskapsnivå och en rutinmässig dokumentering av munhälsan.Vi föreslår bl.a. att tillsätta munvårdsansvariga personer på motsvarande sätt som det finns inkontinensansvariga undersköterskor eller undersköterskor som ansvarar för materialförrådet.