Lidelsefullt lidande
En problematisering av njutningens och smärtans dikotomi
Smärta har en historisk tradition av att uppfattats som njutningens motsats. Smärtans ställning som alltigenom negativ ses ofta som en ?sanning? som inte kan motsägas. Dock finns det individer som njuter av smärta på ett sexuellt plan, så kallade masochister. I denna studie undersöker författaren hur masochisterna själva beskriver relationen mellan smärta och njutning. Den tidigare forskningen fokuserar mestadels på den dominante partens problematiker och upplevelser i en sadomasochistisk situation och utelämnar därmed masochistens syn på smärta, njutning och risker.Genom att använda sig av Grundad Teori försöker författaren att förutsättningslöst kartlägga den masochistiska upplevelsen av smärta och njutning och utarbetar en teori om masochistens syn på sin egen avvikelse och utveckling, på förstärkning av känsla och den personliga förhöjningen och känslan av att befinna sig i ett ?tillstånd? i den masochistiska leken, den fullständiga tilltron till partnern och på den ömsesidiga kommunikationen, de egna avvägningarna och gränsdragningarna och hur de ser njutning och smärta som i symbios. Alla dessa aspekter leder fram till en känsla av frihet. I diskussionen används Mays teorier om frihet och öde tillsammans med Eberhards teorier om riskbedömningar, vilka bägge innefattar tankar kring ?negativa? förnimmelser som ångest, rädsla och vrede.Det blir klart att alla negativa förnimmelser har både ?skadliga? och ?normala? former. Det masochisterna upplever i leken är en form av ?normal smärta? som inte har några negativa beståndsdelar utan som fungerar som en utvecklingsmekanik och en språngbräda för att uppnå frihet.