Fritidsaktiviteter hos personer med multipelskleros
en kvalitativ intervjustudie
Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år. Mätinstrumentet KT-1000 användes för att registrera knälaxitet mellan dominant och icke-dominant ben. Alla mätningar utfördes av samma testledare och med samma mätinstrument och genomfördes i en standardiserad position inför träning. Statistiska beräkningar utfördes på belastningarna P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb samt ett manuellt maxtest. Data för knälaxitet registrerades och analyserades utifrån bendominans genom ett Mann Whitney U-test.Resultat: Resultatet visade på en liksidig knälaxitet av dominant och icke-dominant ben vid anteriora och posteriora mätningar. Medelvärden varierade mellan 1,91?2,91 mm i posterior riktning med en spridning på 1-4 mm. Motsvarande mätvärden i anterior riktning var 4,03?9,53 mm med en spridning på 4-19 mm. Inga signifikanta sidoskillnader framkom mellan dominant och icke-dominant ben men en ökad knälaxitet uppmättes i dominant ben vid samtliga belastningar i anterior riktning. En sidoskillnad på ? 2 mm visade sig hos 16,6-51,8 % av deltagarna beroende på vilken belastning som testades. Av dessa registrerades en ökad anterior knälaxitet i det dominanta benet hos 62,1-81,2 %.Slutsats: Genomförda mätningar av sagittal knälaxitet visade inga signifikanta skillnader gällande asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos kvinnliga fotbollsspelare. Vid belastningen A-MMT uppvisade drygt hälften av deltagarna en individuell sidoskillnad på ? 2 mm. Studien belyser vikten av ytterligare forskning för att kartlägga individuella sidoskillnader gällande sagittal knälaxitet.