Diskmaskin med ångtillförsel
Studie om ånga som glansmedel i diskmaskiner
Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget. Vissa diskmaskinstillverkare hävdar att ångans egenskaper gör att ånga kan användas som glansmedel i diskmaskiner.Syftet med denna studie är att undersöka om det ligger någon sanning bakom dessa tillverkares påståenden angående ånga som alternativ till spolglans. Bra glans på diskgods är viktigt för konsumenter då glansigt diskgods upplevs som ?skinande rent?. Det finns dessutom en elbesparingspotential i att använda ånga. Tillförs ånga vid rätt fas i diskprocessen skulle det också kunna ersätta uppvärmningen av vatten i den avslutande sköljningen, något som står för en stor del av diskmaskinens elanvändning. Ångans spridning, sluttemperatur vid ångtillförsel och ångappliceringstid är faktorer vars inverkan undersöks i studien.Denna studie har mestadels utgjorts av praktiska försök. För att säkerställa vilka parametrar som påverkar glans har tester utförts med hela diskcykler. Diskmaskinen som använts är en Asko D5434 och diskmaskinens styrkort har programmerats särskilt för dessa tester. Normalprogrammet användes som diskprogram under denna studie ty det användes vid diskmaskinens energimärkning. Normalprogrammet har omprogrammerats bland annat så att uppvärmning i den avslutande sköljningen uteblir. Inför varje test har omgivningens temperatur och relativa fuktighet noterats, ett medelvärde på kranvattnets vattenhårdhet har testats fram och en viss mängd diskmedel har uppmätts till varje test. Fem olika typer av diskgods, samtliga i glas, har använts som testobjekt och efter avslutad diskning har diskgodsets glans bedömts med hjälp av en ljuslåda. För produktion av ånga har en eller två ånggeneratorer använts. Under testerna har temperaturen i diskmaskinen registrerats och både elanvändning och vattenförbrukning har noterats. För att ha något att jämföra med utfördes referenstester med det vanliga normalprogrammet med spolglans vars resultat använts som utgångspunkt.Enligt studiens resultat kan ånga användas som glansmedel då det till och med ger bättre glans än spolglans. Klart är också att det är viktigt för spridningen vart i diskmaskinen ångan tillförs och att det finns ett samband mellan glans och ångappliceringstid. Under studiens gång gjordes vissa upptäckter gällande det omprogrammerade normalprogrammets resursanvändning, därav beräknades justerade värden för vatten- och elanvändning för att en mer rättvis jämförelse med referensvärdena skulle kunna göras. Enligt dessa värden kommer vattenförbrukningen att öka något om ånga skulle börja användas i normalprogrammet. Däremot visar de justerade värdena att diskmaskinens elanvändning kan minskas mycket om ånga används för att höja temperaturen innan torkfasen istället för diskmaskinens element.Bortsett från att vara bra för glans kan vissa andra fördelar med ånga konstateras. Att eliminera spolglans från diskprocessen minskar mängden kemikalier som släpps ut i naturen och skulle normalprogrammet med ånga programmeras på rätt sätt kan elanvändningen för diskmaskiner minskas. Vidare forskning rekommenderas också för ångans effekt på torkning på diskgods.