Blykartering i Lesjöfors med hjälp av handhållen röntgenflourescensdetektor (XRF)
I Lesjöfors har det bedrivits industriell verksamhet sedan 1600-talet. Den industriella historien består främst av järn- och stålverksamhet och de produkter som producerats är bl.a. tråd och fjädrar. En intensiv bruksperiod har lett till att industriområdet blivit kraftigt förorenat. Länsstyrelsen i Värmland ansvarar för ett arbete med att lokalisera och sanera mark- och grundvattenföroreningar inom Lesjöfors. Bidrag från naturvårdsverket är en förutsättning för att genomföra vissa långtgående åtgärder. De nuvarande verksamhetsutövarna, inom industriområet, kommer dock att få bidra till den totala finansieringen efter en skälighetsavvägning. Syftet med arbetet var främst att ge en uppfattning om i vilken utsträckning bly spridits i samhället. För analyserna användes ett handhållet fältinstrument, en röntgenfluorescensdetektor (XRF) av märket Niton 702. Ett annat syfte var att utvärdera hur instrumentet varierar vid olika sätt att förbehandla proverna. 121 prover analyserades som naturfuktade, torkade, siktade (<2mm) och 25 prover preparerades för provkopp (<0,125mm). 20 av de prover som analyserats med provkopp skickades till laboratorium för kontroll. blyföroreningen antas framförallt ha sitt ursprung i trådtillverkningen. vid tillverkningen värmebehandlades tråden i blybadslinjer. blybaden täcktes med kolstybb, som hittades i milor i skogen, för att skydda arbetare från ångor och bevara den höga värmen. misstanke finns om att stybben som efter användning har högt blyinnehåll spridits i samhället. jordproverna togs runt om i lesjöfors samhälle och analyserades med avseende på blyinnehåll. proverna är tagna på ca 1 dm djup, dvs i det jordlager som människor i det vardagliga livet har störst kontakt med. huvuddelen av provtagningen koncentrerades till den del av samhället där större delen av befolkningen rör sig. utifrån uppgifter som framkom vid en historikundersökning styrdes dock vissa prover till troliga föroreningskällor. denna strategi ledde till att en större andel av proverna var förorenade än det skulle ha varit vid en totalt slumpmässig provtagning. vid utvärdering av de torkade och siktade (<2mm) proverna var 15 prover i det intervall som klassas som måttligt allvarlig halt (80-240 mg/kg ts), 5 prover inom intervallet för allvarlig halt (240-800 mg/kg ts) och 7 prover inom intervallet för mycket allvarlig halt (>800 mg/kg TS). Av de prover som togs bland bostadsbebyggelsen var 6 prover inom intervallet för måttligt allvarlig halt och 2 prover inom intervallet för allvarlig halt. Här påträffades inga mycket allvarliga halter. Vid kontrollen av XRF instrumentet ansågs den torkade och siktade (<2mm) fraktionen vara den som ger bäst resultat med tanke på tidsåtgång och arbetsinsats. vid en jämförelse mellan halterna för de siktade (<2mm) proverna och halterna för de prover som analyserats med icp på laboratorium erhölls en förklaringsgrad, r2, på 0,98. när proverna torkas och siktas är det fortfarande xrf mätningen, och inte provprepareringen som är den begränsande faktorn, vilket även gör metoden tidsmässigt accepterbar. för bly ger xrf analyser tillförlitliga svar. halterna varierar något, men befinner sig för större delen av proverna inom samma haltintervall som de prover som är analyserade på laboratorium. när kostnads- och tidsperspektivet räknas in blir xrf ett fördelaktigt alternativ. inhomogenitet hos föroreningen i marken är ett problem vid markundersökningar. ett prov kan vara helt rent från föroreningar, medan ett annat prov endast 1 m från provtagningsplatsen kan uppvisa höga halter av ett flertal föroreningar. för att öka chansen att träffa på föroreningarna kan det vara en större fördel att utföra fler analyser än det är att ha precisa svar på varje analys. det är dock viktigt att förstå att xrf analyser ger en indikation mer än en exakt halt.