Bevisvärdering i brottmål
Syftet med den här uppsatsen har varit att utreda hur det går till i en rättegång när domstolarna värderar olika bevismedel i sexualbrottmål. Avsikten har framförallt varit att jämföra domstolarnas praktik med doktrinens synsätt. Ett av det vanligaste bevismedlet är den muntliga utsagan och troligen är det också det bevismedel som är svårast att värdera. En stor del av uppsatsen har därför ägnats åt värdering av muntliga utsagor. Uppsatsen har indelats i två delar. Den första delen är teoretisk. Här har jag relativt ingående redogjort för hur en bevisvärdering bör gå till enligt doktrinens synsätt. Den andra delen är praktisk. Här har jag analyserat två rättsfall och utrett hur de olika instanserna genomfört sin bevisvärdering. Uppsatsen har grundats på traditionell juridisk metod med hänvisning till lag, förarbeten, praxis och doktrin. De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är dels, att värdering av muntliga utsagor definitivt är ett problemområde för domstolarna, dels att det råder stora brister i den praktiska bevisvärderingen, särskilt hos underinstanserna.