Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.