Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US.