Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive Yrkesinriktad gymnasieutbildning har förändrats under perioden 1990-2005 samt om en förändring kan bero på förändringar i utbud eller efterfrågan. För undersökningen använder jag mig av LINDA-databasen som innehåller information om ett treprocentigt slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för män och kvinnor som gått teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder på att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrågeökning. Att det är just detta som har lett till en ökning kan man inte säga helt klart då det finns en mängd andra faktorer som påverkar resultatet..

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en Yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en Yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en Yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Syftet med detta arbete är att göra en jämförande undersökning bland elever på dels en Yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi använde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med våra informanter, ca tio elever från vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en färdig intervjuguide, spelades in på diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för själva undersökningen/analysen. Här jämförde vi informanternas svar med varandra. Våra slutsatser är att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprätthåller klass- och genusmönster.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

The purpose of this study was to investigate the effect of educational and vocational guidance, refer-only high school students tend to stay on their first selected program or to change the program. The theories used in the study deals with young people's choices and choosing education and vocational and life role as a student. The method was quantitative, descriptive survey. High school students in grades three, from two high schools, were asked to answer a questionnaire about perceived educational and vocational guidance. Convenience sample consisted of 162 respondents (N = 162), 86 women and 76 men.

Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate the criticisms of the Swedish library education 1990-2005. By studying four different magazines, we tried to find the various opinions. The years investigated are 1990 to 2005. We have studied articulated opinions, not all opinions, in four library journals.

The major aim of the thesis is to describe the networks, relations and marketing of some university libraries and their customers in the year 2000. I illustrate how these issues interact and whether they have changed due to the recent development of technology and if so, how. The thesis is based on interviews with two directors of libraries and two librarians at two different libraries. A small survey with 16 questionnaires has also been performed in order to get a more general view on librarians' opinions in these questions. The thesis mainly shows that the networks in which the respondents take part primarily exist in the library sphere and towards the universities.

En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid Yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor.Det skulle både finnas Yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de Yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.