Frågan om hur instrumentalister med mer än ett huvudinstrument formar sin yrkesidentitet har intresserat mig länge. Därför har jag valt att göra den kvalitativa undersökning som denna uppsats bygger på. Utifrån två identitetsteorier: "parallella identiteter" respektive "självbiografisk blandidentitet", har jag interjuat två yrkesverksamma musiker - en man och en kvinna - med olika bakgrund, inriktningar och nuvarande sysselsättning. I analysen av dessa intervjuer framkommer att de båda musikerna har olika sätt att bygga sin yrkesidentitet, och att ingen av teorierna kan uteslutas..

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens Yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lärare är ett mångfacetterat yrke med förväntningar och krav från många håll. Många lärare, framförallt nyexaminerade, känner sig osäkra och behöver stöd och råd. Denna uppsats studerar läraryrket utifrån perspektivet Yrkesidentitet. Centrala frågeställningar är: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestå av? Uppsatsen består av tre huvuddelar.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida Yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin Yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin Yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas Yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas Yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hosfolk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och Yrkesidentitet.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin Yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitetMetod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien.Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorierDiskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv..

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förändras på grund av de externa förändringar som ständigt sker i branschen.Teoretisk ansats: Litteraturgenomgången är uppbyggd kring två delar. Den första är yrkesrollen och den andra är yrkesidentiteten.Metodologi: Studien använder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förståelse kring hur redovisningskonsulterna själva ser på hur förändringarna har påverkat deras yrkesroll och Yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till är att fyra externa förändringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och Yrkesidentitet. De har fått en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och även de personliga egenskaperna har förändrats..

Syfte:Uppsatsens syfte är att studera och förklarahurbemanningskonsulters yrkesidentitet påverkas av attverka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Vidare är syftet att studeraoch förklara hurbemanningskonsulters lojalitet påverkas som en följd av de temporära grupperna.Metodik:I den här kandidatuppsatsen så har en tvärsnittsstudie tillämpats som forskningsstrategi. Fortsatt så har en abduktiv forskningsansats används. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med bemanningskonsulter som är verksamma i bemanningsbranschen.Slutsatser:Vi har sett att bemanningskonsulters yrkesidentitet och lojalitet har påverkats av att verka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Studien har visat att bemanningskonsultersyrkesidentitet präglas av flexibilitet och anpassningsbarhet och att de omdefinierar sig själva i syfte att passa in i de olika kundföretagen.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin Yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av Yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.