Under senare år har allt fler företagsskandaler uppmärksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för Whistleblowers och de har fått en alltmer framträdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. Vårt syfte med uppsatsen är att få en bild av dessa Whistleblowers. Vi vill även ta reda på om de i viss mån ersatt revisorernas arbete när det gäller att avslöja bedrägerier. Vi har med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i ämnet och intervjuat Whistleblowers som på olika sätt visat civilkurage.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas Whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat Whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som Whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees? freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities.

Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet.Metod:En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudieSlutsats:Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier..

An employee that informs on illegal or unethical behavior in the workplace is what has been called a whistleblower. Employees that have become Whistleblowers have often faced tragic consequences, like threats from the organization, unemployment, bankruptcy and divorce. The purpose of this paper is, on the basis of different ethical perspectives to describe the justification of the whistleblowing phenomenon and apply this to the Swedish whistleblower Ingvar Bratt who ?blew the whistle? when he found out that Bofors AB, the company he worked for, were smuggling arms to the countries Dubai and Bahrein. The method that has been used in this paper is what Björn Badersten call a normative ?givet att?- analysis.

Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer.The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are,  if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism.