Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på Vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal Vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal Vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser.

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, Vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och Vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för Vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och Vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens Vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens Vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam..

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring.Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper.

Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet.