Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Videobaserad - Sida 1 av 1

Förstärkt verklighet i monteringsprocesser : En användarstudie av videobaserat virtuellt stöd för operatörer i tillverkningsindustrin

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och Videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas.

Matematiksagor i förskolan : Ett arbetsmaterial för förskollärare

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och Videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas.

Genus i skolan : En videobaserad interaktionsstudie av hur genus skapas, upprätthålls och ifrågasätts på en grundskola i Sverige

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Blir resultatet en rättssäker bedömning? : En studie av videoinspelning som metod och bedömningsunderlag för VFU, istället för besök på VFU-platsen

I utbildningen till lärare ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs på en skola, förskola eller fritidshem hos en lärare i verksamheten, en VFU-lärare. För bedömning och kvalitetssäkring av utbildningsmomentet besöker en lärarutbildare från universitetet den lärarstuderande på VFU-platsen.Under besöket genomför i regel den lärarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna där den besökande universitetslärarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information från VFU-läraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lärarutbildaren behöver för att kunna examinera den lärarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lärandemål, sker i det s.k. VFU-samtalet där parterna deltar och som vanligen hålls efter den studerandes undervisningsmoment.Det är inte ett tvång att dokumentera den lärarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rättsosäkerhet eftersom en ny bedömning utifrån det genomförda undervisningstillfället inte är möjlig.