Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas på intensivvårdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrämmande minne för patienterna. Idag är dessa patienter mindre sederade och mer vaknaän tidigare, vilket ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvård som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans åtgärder för att underlätta kommunikation. Efter genomgången analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner präglades av; skräck, rädsla, förvirring, osäkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och Ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

Konsekvenserna av långvarig Ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader är väl dokumenterade. Patienten behöver tränas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. Urträningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vård och medicinska misstag genom att tillhandahålla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehållet i de ventilatorurträningsprotokoll som förekommer inom Svenskintensivvård. Studien utgjordes av en totalundersökning där samtliga svenska intensivvårdsavdelningar tillfrågades om de hade urträningsprotokoll.

Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av Ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    AbstractThe aim of the study was to describe factors of nurse?s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .

Bakgrund: Patienters upplevelser av intensivvård har i många studier undersökts från ett kvalitativt perspektiv. För att kunna skapa resultat som är generaliserbara behövs kvantitativa studier som utgår från validerade instrument.Syfte: Syftet är att översätta, validera och testa instrumentet Intensive Care Experience Questionnaire (ICEQ), vilket har för avsikt att undersöka patienters upplevelser av att vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: Instrumentet översattes till svenska i en process som inkluderade både expertgruppsbedömning och back-translation till engelska. Den svenska versionen av ICEQ (items=31) testades i en pilotstudie med patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning.Resultat: Deltagarna (n=14) hade en medianålder på 59 år och medelvårdtid på 2,0 dygn. Majoriteten var nöjda med vården, men många patienter som erhållit invasiv Ventilatorbehandling hade skrämmande upplevelser. Genom en explorativ faktoranalys skapades fyra kategorier av frågor.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Bakgrund: Patienter som ventilatorvårdas på intensivvårdsavdelning behöver ofta någon form av lätt sömn (sedering) för att tolerera endotrachealtuben och Ventilatorbehandling. De traditionella intravenösa läkemedel som ges har lång halveringstid och det är stor risk för kvardröjande effekter. Syfte: Denna pilotstudie syftar till att studera sederingsdjupet enligt MAAS hos de patienter som blivit sederade med inhalationsgas, kontrollera vakenhetsgraden enligt GCS hos dessa patienter efter avslutad sedering, samt beskriva vilka patientgrupperna är som fått inhalationssedering. Metod: Journalgranskning där resultatet har analyserats och kategoriserats, därefter har en sambandsanalys gjorts. Resultat: I resultatet identifierades 3 patientkategorier som fått isofluransedering: patienter med hotad luftväg som förväntats behöva kort sederingstid och snabb väckning, patienter som var svåra att sedera optimalt med intravenös metod samt patienter med organsvikt där risk för ackumulation och/ eller förlängd elimination av läkemedel förelåg.

Patienter som blir inlagda på intensivvårdsavdelningar (IVA) blir ofta sängliggande under längre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter på patienternas återhämtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. Immobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter på kroppen. Syftet med denna studie är att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvägagångssätt samt utvärdering för tidig mobilisering av intensivvårdspatienter med invasiv Ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av Ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.