Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer Venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer Venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer Venkateter..

Perifer Venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer Venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer Venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet.

Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer Venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer Venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer Venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att studera rutinerna för preoperativ Emlabehandling på barn. Pilotstudien inriktar sig specifikt på att undersöka om tiden mellan borttagande av EMLA-behandling och venpunktionen påverkar antalet försök som krävs för att etablera perifer Venkateter på barn inför operation.Metod: Patienterna kvasirandomiserades till två grupper. Totalt 73 barn deltog i studien. Åtta barn exkluderades då de inte utsattes för några försök för att etablera perifer Venkateter. Således inkluderades 65 barn i pilotstudien.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer Venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer Venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd.

Bakgrund: Att erhålla en perifer Venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer Venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer Venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer Venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer Venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas.Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer Venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer Venkateter.Metod: Venös provtagning och insättning av perifer Venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer Venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av två oberoende bedömare utifrån ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades därefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gällande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central Venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer Venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer Venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer Venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer Venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.