This study concerns the type of vegetation selected by cattle grazing on semi-natural pastures, and whether the selection depends on the nutrient content of the vegetation or on other factors. The study was carried out in three different semi-natural pastures in the Uppsala area during June, July and August in 2006. The three pastures were first surveyed, mapped out and divided into sub-areas with regard to the type of dominating vegetation. The vegetation types identified were: wet, mesic, dry, wooded, pasture with signs of former cultivation (arable). Within each vegetation type three 1x1 m sampling plots were laid out. The grazing behaviour of the cows was recorded in a behaviour study.

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor.

De tropiska regnskogarna är några av de mest komplexa och artrikaste ekosystemen i Världen. Stora delar av de naturliga Dipterocarpa regnskogarna har under de senaste decennierna försvunnit helt p.g.a. ändrad markanvändning (oftast jordbruk), eller degraderats till sekundära regnskogar p.g.a. torka, bränder och selektiva avverkningar. Det finns därför behov av rehabilitering för att få tillbaka artrikedomen i skogarna. Syftet med det här kandidatarbetet är att titta på hur överlevnaden hos plantor i ett rehabiliteringsprojekt i en sekundär regnskog påverkas av olika ståndortsfaktorer.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.