Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Vedeldning - Sida 1 av 1

Förstudie av teknikupphandling för vedpannor

Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utsläppskrav som Naturvårdsverket föreslagit ska gälla. Pannorna har en medelålder på ca 25 år, men trots det är utbytestakten väldigt låg. De omoderna pannorna släpper ofta ut bortåt 100 gånger mer flyktiga kolväten och 50 gånger så mycket partiklar och polyaromatiska kolväten som moderna pannor med ackumulatortank. Det här projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbättra situationen. Många av de gamla pannornas konstruktion tar inte hänsyn till vedens sätt att förbrännas.

Design och utvärdering av en experimentell uppställning för humanexponeringsstudier med   emissioner från biobränsleförbränning.

Ledande europeiska och amerikanska forskare har slagit fast att partiklar i emissioner från Vedeldning ("vedrök") och utsläpp vid småskalig biobränsleeldning generellt sett måste anses som skadligt för hälsan vid exponering, även i de låga halter som normalt förekommer i utomhusluften. Vad som dock saknas är kunskap kring hur denna "farlighet" förändras, och kan påverkas, då modern teknik används samt hur olika biobränslen förhåller sig i detta sammanhang. Skälet till att det är så viktigt med forskning inom området är eftersom det är beslutat i Europeiska Unionen att 2020 skall 20% av medlemsnationernas energibehov komma från förnyelsebara bränslen. Redan nu är det känt att stora delar av PM2,5 kommer från biomassaförbränning, främst småskalig sådan, och därav behövs forskning om vilka tekniker som har minst negativa effekter så att rätt teknik väljs när EU målet uppnås. Ett bra sätt att undersöka dessa frågeställningar är genom s.k.

Inverkan av förbränningsförhållanden på rökgaspartiklarnas sammansättning i en modifierad   pelletskamin

I två översiktsartiklar har ledande europeiska och amerikanska forskare slagit fast att partiklar i emissioner från Vedeldning och utsläpp vid småskalig biobränsleeldning generellt sett måste anses som skadligt för hälsan vid exponering, även i de låga halter som normalt förekommer i utomhusluften. Vad som dock saknas är kunskap kring hur denna "farlighet" förändras, och kan påverkas, då modern teknik används samt hur olika biobränslen förhåller sig i detta sammanhang. Med avseende på detta så genomfördes detta examensarbete i syfte att fastställa hur olika förbränningsförhållanden i en modifierad pelletskamin inverkar på rökgaspartiklarnas sammansättning m a p organiskt och elementärt kol. Vidare undersöktes om det är möjligt att stabilt generera en "sotande" förbränning under längre perioder för framtida toxikologiska studier av rökgaser från biomassa.Resultaten visar på att det är möjligt att med hjälp av de parametrar som funnits att variera, stabilt kunna generera olika sorters förbränningstyper i den nu använda och modifierade pelletskaminen där såväl totalhalten partiklar som fördelningen av organiskt och elementärt kol i partiklarna varierade. Detta är lovande och visar på att det på ett kontrollerat vis går att skapa emissioner under ofullständiga förbränningsförhållanden där partiklarna har olika karakteristik.För att genomföra mer ingående studier rekommenderas dock att vissa förbättringar och utveckling av tekniken genomförs, för ökad kontroll och flexibilitet.

Undersökning av luftkvaliteten vid småskalig biobränsleförbränning i två kommuner med modellsystemet VEDAIR

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.