1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna Veckotidning.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna Veckotidning.

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren Veckotidningsledare. Den undersöker hur Veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av Veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av Veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av Veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar Veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en Veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.