Syftet med den här litteraturstudien är att identifiera vilka blommande växter som skulle kunna fungera som nektarresurser i svenska äppelodlingar och därmed kunna gynna naturliga fiender på Vecklare. Vecklare orsakar stora problem i äppleodlingar runt om i världen. Det finns många olika Vecklare men i den här rapporten har Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana och Spilonota ocellana varit av intresse. Flera parasitsteklar är naturliga fiender till Vecklare och kan lockas till odlingar med hjälp av nektarresurser. Ett av målen habitatmanipulering är att gynna och föröka naturliga fiender så att dessa skall vara närvarande samtidigt med skadegörarna för att minimera skador på grödorna.

Over the last couple of years, growers, researchers, advisors and plant protection companies have noticed increasing problems with tortricids in Swedish apple orchards. Since the insecticide Gusathion (azinphosmethyl) has been banned (end of 2008; KemI 2008), a further increase of tortricid populations can be expected. In order to get a picture of species composition and population densities among the tortricids, an inventory of seven species, Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana and Spilonota ocellana was made in 11 orchards in southern Sweden (Skåne) in 2008. Population densities were estimated by bud sampling (April 20-25), pheromone trapping (May 5-September 22) and assessment of fruit damage (September 9-12). In all orchards A.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateangrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptäcks i fält.