Veck, stygn och fiberoptiskt ljusJag arbetar med att bygga upp egna och manipulera redan färdiga material. Att integrera material, kropp ochplagg intresserar mig. I examensarbetet har jag utformat en egen metod, för att med stygn forma textilamaterial så att de på bestämda sätt förhåller sig till kroppen. Metoden kom jag fram till under ett längreprojekt där jag undersökte plissering och smock.Mitt arbete är en skissprocess i förändring, formulerad i relation till tradition. Värdefullt för mig ärhantverket, kunskapen om de textila teknikerna, den svenska traditionen men också kopplingar till andraländer.

Uppdragsgivaren Outotec Kil AB marknadsför, konstruerar och levererar strippmaskiner för koppar och nickel. En del av denna strippmaskin för koppar är en korrugeringspress som pressar tre stycken Veck över plåten. Var tredje plåt pressas och sedan staplas ett antal plåtar ihop till en bunt som senare smälts ner. Anledning till att var tredje plåt korrugeras är för att ge ett mellanrum mellan plåtarna som ger en snabbare och effektivare nedsmältning.Nuvarande korrugeringspress pressar tre stycken Veck över hela plåtytan med ett djup på 30mm, vilket kräver en stor presskraft. Den stora presskraften kräver en kraftig konstruktion och det har gett vissa problem: Dyr att tillverka på grund av dyra och tunga komponenter.  Stora hydraulcylindrar som kräver ett högt flöde.

Detta arbete är del av Metamorphic map of Sweden, ett samarbete mellan Institutionen för geologiska vetenskaper och Sveriges Geologiska undersökning , lett av Alasdair Skelton. Syftet med detta nationella projekt är att sammanställa tryck- och temperaturvärden för bergarter från hela Sverige för att få bättre överblick över Sveriges metamorfa historia.  Kartering och provtagning har genomförts i ett området väster om samhället Vetlanda, centrala Småland, i syfte att bestämma  tryck- och temperaturförhållanden för metamorfosen i området. Granatförande metasediment ur Vetlandagruppen, vilken är en del av Oskarshamn-Jönköpingbältet, har legat till grund för projektet, där mikroskopi, elektronmikrosondanalys (?EMPA?) samt beräkningar i mjukvarorna AX och THERMOCALC har gett P/T-uppskattningar på 604±15  ?C och 3.5±0.5Kbar, baserat på ett vägt medelvärde av 12 tryck-/temperatur-bestämningar, motsvarande amfibolitfacies. Det undetsökta området utgörs till stor del av metasediment, med enstaka magmatiska stråk av kvartsrika bergarter och kalciumrika epidotbärande band. En regional NV-V foliation är genomgående i området, som har en simpel strukturgeologi utan vare sig utmärkande förkastningar eller Veck.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-Veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utVecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

Detta examensarbete är utfört vid Autoliv Sverige AB i Vårgårda. Företaget är med 80 hel- eller delägda bolag och 34 500 anställda i över 30 länder, världens största bilsäkerhetsföretag. I fabriken i Vårgårda tillverkas bland annat Inflatable curtain, IC, ett sidokrockskydd för huvudet som placeras ovanför sidofönstren på båda sidor i bilen. Vid kollision eller om bilen voltar löses IC-bagen ut med hjälp av en gasgenerator på mindre än 25 ms. Syftet med examensarbetet var att identifiera faktorer som orsakar stor mängd kassationer samt omarbete av IC-bagar vid vikprocessen i tillverkning av IC-bagar till Bil 123.