Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens Vattenintag och vätskebalans av olika foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens Vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, dricksvatten, vatten i foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.

Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om ett intag av koffein kan påverka tårproduktionen med hjälp av Schirmer 1 test.Metod: I det här arbetet deltog 30 personer i åldrarna18 ? 28 år (medelåldern var 22,3 ± 2,1 år) som var uppdelade i två grupper med 15 personer i varje grupp. Den ena gruppen fick 200 ml vatten och 300 mg koffein och den andra fick bara 200 ml vatten. Alla deltagares tårproduktion mättes fyra gånger, en gång före intag, efter intag mättes tårproduktionen efter både 30, 60 och 90 minuter. Tårproduktionen mättes med hjälp av Schirmer 1 test, vilket är en pappersfilters remsa med en graderad mm-skala som hängs fast i deltagarens undre ögonlock, där den absorberar ögats tårar.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag, men det fanns det efter Vattenintag på höger öga där tårproduktionen minskning var statistiskt signifikant mellan första och sista mätningen (p = 0,011).Slutsats: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag.

SAMMANFATTNINGHästen är en utpräglad grovfoderätare som i det vilda spenderar större delen av sin vakna tid med att äta och söka föda. Dagens moderna sporthästar utfodras ofta med en lägre andel grovfoder och en högre andel kraftfoder för att täcka ett högt energibehov. Under en tävlingsdag utsätts våra sporthästar för stora fysiska och psykiska påfrestningar då en tävingsdag involverar transportering, arbete (fysisk prestation) samt ofta ett minskat vätske- och födointag. Det är inte helt klarlagt hur pass påverkade hästarna blir av en tävlingsdag samt om foderstaten har någon betydelse för prestation eller för deras förmåga att kompensera för dehydrering och stress. I föreliggande studie observerades sex hästar av rasen svensk varmblodig travhäst.

Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begränsat Vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla avtrötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till låg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat baserar på 15artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vidlåg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression ochlåg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär..

Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begränsat Vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla avtrötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till låg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat baserar på 15artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vidlåg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression ochlåg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär..

Den vanligast förekommande sjukdomen hos unga kalvar med infektiös orsak i Sverige är diarré. Enterit kan leda till uttorkning, acidos, rubbningar i elektrolytbalansen och i värsta fall dödsfall. Snabbt insatt behandling är avgörande. Till kalvar med fungerande digestionssystem rekommenderas i första hand behandling med oral vätsketerapi. Endast lite forskning har utförts om hur kalvar helst dricker sitt vatten.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.