Naturvårdsverket har bedömt att det i Sverige finns cirka 80 000 områden med risk att klassas som förorenad mark. För utvärdering av denna mark utförs miljöriskbedömningar med syftet att bedöma sannolikheten för att en skada skall uppstå, samt fatta beslut om eventuella åtgärder. För detta krävs att hänsyn tas till både osäkerhet och Variabilitet för att förhindra utförandet av otillräcklig eller överdrivna åtgärder. Två viktiga aktörer i Sverige vid utföranda och utvärderingen av förorenad mark är Länsstyrelsen och konsultföretag. Då dessa parter har stor påverkan på den utvärdering som sker av förorenad mark var syftet med denna studie att undersöka deras syn på miljöriskbedömning, osäkerhet och Variabilitet.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa klusiler.VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader.I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger.

Syftet med denna studie var att undersöka om träning av exekutiva funktioner kan påverka den intra-individuella Variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och äldre. De 29 yngre och 30 äldre deltagarna i studien delades upp i två grupper, en träningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av träning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I träningsbatteriet tränades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmätningar användes reaktionstidsdata från tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig från de som användes i träningsbatteriet.

I Sverige finns cirka 80 000 identifierade förorenade områden som i vissa fall behöver efterbehandling för att hantera föroreningssituationen. Naturvårdsverket publicerade 2009 ett reviderat vägledningsmaterial för riskbedömningar av förorenade områden tillsammans med en beräkningsmodell för att ta fram riktvärden. Riktvärdesmodellen är deterministisk och genererar enskilda riktvärden för ämnen under givna förutsättningar. Modellen tar inte explicit hänsyn till osäkerhet och Variabilitet utan hanterar istället det implicit med säkerhets­faktorer och genom att användaren alltid utgår från ett rimligt värsta scenario vid val av parametervärden.En metod för att hantera osäkerhet och Variabilitet i riskbedömningar är att göra en så kallad probabilistisk riskbedömning med Monte Carlo-simuleringar. Fördelen med detta är att ingångsparametrar kan definieras med sannolikhetsfördelningar och på så vis hantera inverkan av osäkerhet och Variabilitet.

Detta är en uppföljningsstudie av inryckande värnpliktiga med syfte att utifrån mönstringsresultat avseende styrka och fysisk kapacitet, samt svar på frågan om motivation till tjänstgöring som värnpliktig vid inryckning, samt Variabilitet i audiogram vid inryckning ,tidigt kunna prediktera sannolikhet för tidigt avbrott från värnpliktstjänstgöring samt hög besöksfrekvens vid Försvarshälsan.Studien omfattar samtliga 32 bevakningsvärnpliktiga med inryckning januari 2001 Vid F21 i Luleå med avslutande uppföljning juni 2009. Inget bortfall noterades.Resultat: Under uppföljningstiden avbröt 4 värnpliktiga sin tjänstgöring. Vid inryckning skattade 3 av dessa den lägsta motivationen(1 resp 2 på en 5 gradig skala) Den 4e skattade 4 d.v.s. näst högsta skattningen. De med lägst motivation uppvisade också högsta besöksfrekvensen med genomsnitt 6 besök per person, genomsnittet i hela värnplikts-gruppen var 3,5 besök per person.Avbrott i värnplikten kopplat till styrka visar snarast tendens att de med tidig hemgång tillhörde gruppen med bästa styrkan vid mönstring.

Metoder och modeller är viktiga redskap för att utreda såväl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som används avgör vad en analys tittar på och också vilka åtgärder som vidtas. Därför är arbetet med att utveckla både användbara och riktiga modeller viktigt.Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillämpat FRAM på en avgränsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förståelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende Variabilitet. För att illustrera Variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data.Modelleringen har skapats utifrån en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillämpningen av själva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien är att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera åtgärder i flygledningssystemet.Slutsatsen är också att modellen som är relativt ung behöver utvecklas på vissa områden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras på bästa sätt för att återge tillstånd och processer.

Uppsatsens titel: Real växelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar på branschnivå till och ifrån Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas Andrén Nyckelord: Direktinvesteringar, real växelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och ägandeskapsfördelar framkallade av valutakursförändringar styr direktinvesteringar till och ifrån Sverige. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att ställas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och från Sverige, GDP och tre månaders statsskuldsväxlar. Tidsperioden sträcker sig från 1994 till 2003.

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.

Kransalger är en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjälp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. Främst ställde jag mig frågan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstånd och habitat samt i vilken mån oosporer kan återföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats på lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har använts för att med hjälp av vågfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vågfunktioner har sedan använts för statistiska analyser.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6?7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell & Jennische, 1980).Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor.