Denna uppsats handlar om vad som ledde fram till att IRA valde att lägga ner sina vapen och ingå Vapenvila 1994. Vi har hittat flera olika orsaker vilka vi har klassificerat som interna eller externa. Här återfinns orsaker som kalla krigets slut, attitydförändringar, vinster med Vapenvila och internationellt samarbete. För att förstå bakgrunden har vi även tittat på vikten av en avväpning i en fredprocess samt hur Sinn Féin och IRA är sammanlänkade. Slutligen har vi även gjort en applicering av våra resultat på en terroristgrupp vilken delar många av IRAs drag, PLO, men även tittat på en grupp vilken inte är så lik, ETA..

Denna uppsats behandlar terrorism i ett demokratiskt Europa och speciellt de båda terroristgrupperna ETA i Spanien och IRA i Nordirland. De båda organisationerna har inom ett relativt kort tidsintervall valt att lägga ner sina vapen och har dessutom uttryckt en vilja att i fortsättningen vilja arbeta demokratiskt. Med vår studie har vi velat förklara varför denna förändring har skett. Vi har använt oss av en komparativ fallstudie för att på sätt finna förklaringar till de båda händelserna. Denna studie har utförts med hjälp av relevant statsvetenskaplig forskning och teorier.

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en Vapenvila och det sägs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier från hela världen och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rättvist och inkluderande samhälle har allt sedan 1994 också bedrivits på ett globalt plan där man genom universella värden som frihet, demokrati och rättvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla världens marginaliserade och förtryckta grupper.