Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries Valutariskhantering. Utifrån Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer är ett lämpligt derivat för att skydda sig mot valutarisker eller om europeiska säljoptioner eller asiatiska säljoptioner av europeisk typ är att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvärderades. Vår slutsats blev att Kalmar Industries är ett riskminimerande företag som i sin Valutariskhantering bör använda sig av terminer.

Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter på den globala marknaden uppstår nya möjligheter men även nya risker. De flesta länder har nu ett rörligt växelkurssystem vilket lett till att företagens valutarisker ökat. Volatiliteten på valutamarknaden har under de senaste åren ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande Valutariskhantering.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina valutarisker och om det har förändrats i tider av hög volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunktursläge.Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar?Vilka faktorer inverkar på ett företags Valutariskhantering?Förändras Valutariskhanteringen vid ökad volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunkturläge?I uppsatsen har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt för att uppnå en djupare förståelse av ämnet och på grund utav att uppsatsens syfte kräver en metod som möjliggör för oss författare att förstå tankesättet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundärdata för att skapa en teoretisk referensram att använda som bas att utgå våra intervjuer ifrån och analysera datan.Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien är att den ökade volatiliteten påverkat Valutariskhanteringen och intresset av Valutariskhantering ute på operativ nivå i företagen ökat.

SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen.Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid Valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen.

Syfte: Hantering av valutarisker i ett exporterande företag kan vara avgörande för att nå framgång. Syftet är att undersöka hur valutariskexponering uppstår samt att se hur valutarisk hanteras i två exporterande företag. Uppsatsen behandlar ett stort multinationellt företag och ett mindre företag. Studien jämför olika förhållningssätt i de två företagen samt hur extern respektive intern hantering av riskerna kan skilja sig.Metod: I studien har en kvalitativ ansats tillämpats genom intervjuer med representativa befattningshavare i de båda företagen. Intervjuerna utgår från ett hermeneutiskt synsätt som sedan också till stor del är genomgående i uppsatsen.

Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin.Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter.

Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande.

I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra.

AbstractBusiness, or business decisions always involves an endangerment from the company?s aspect, but when it comes to business with foreign countries the risk profile looks quite different from the profile the company has when its doing business inside the country. Therefore, it is extremely important for an export company or import company to carefully consider the risks that are enclosed with the deal, before he makes the decision to enter a deal. One of the most important risks a company have to considerate when doing business with foreign countries is the currency risk. A company is exposed to currency risk when either long-term or short-term changes in the exchange rate may affect the result of the company, competitive position and growth.