Inledning: Den internationella handeln har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Orsaken till detta är dels de ekonomiska förändringarna inom företagen och dels förbättring av internationella relationer. Företagen är också mer eller mindre påverkade av globaliseringen, vilket leder till stor osäkerhet för företagen. När man pratar om osäkerhet inom företagen menar man internekonomiska risker i vilka ingår Valutarisker. Den ökade osäkerheten leder till att företagen måste skaffa sig kunskap om olika Valutarisker samt hur man ska hantera dem.Syfte: Denna uppsats syftar till att förklara vilka Valutarisker som kan uppkomma hos stora företag och vilka valutasäkringsmetoder företagen kan använda sig av.Metod: Vi har i denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden.

Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de Valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin.Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med Valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter.

I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot Valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot Valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra.

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

The purpose of this essay is to investigate how large Swedish corporations within the same industry protect themselves against foreign exchange risks and to determine if there is a general practice for how the protection is done. What is the responsibility structure at these corporations regarding the handling of exposure to foreign exchange?.

SammanfattningBakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv års medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetära unionen (EMU). EMU är en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetärt samarbete mellan medlemsländerna. När Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU när vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige står utanför EMU och företagen handlar med länder i området, uppstår Valutarisker för företagen. Vi undrade därför hur de ser på en anslutning till EMU och hur de säkrar sig mot Valutariskerna på grund av utanförskapet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag ser på Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt hanterar problematiken med Valutarisker.Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod, där vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-området.

Syfte: Hantering av Valutarisker i ett exporterande företag kan vara avgörande för att nå framgång. Syftet är att undersöka hur valutariskexponering uppstår samt att se hur valutarisk hanteras i två exporterande företag. Uppsatsen behandlar ett stort multinationellt företag och ett mindre företag. Studien jämför olika förhållningssätt i de två företagen samt hur extern respektive intern hantering av riskerna kan skilja sig.Metod: I studien har en kvalitativ ansats tillämpats genom intervjuer med representativa befattningshavare i de båda företagen. Intervjuerna utgår från ett hermeneutiskt synsätt som sedan också till stor del är genomgående i uppsatsen.

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags Valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter på den globala marknaden uppstår nya möjligheter men även nya risker. De flesta länder har nu ett rörligt växelkurssystem vilket lett till att företagens Valutarisker ökat. Volatiliteten på valutamarknaden har under de senaste åren ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande valutariskhantering.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina Valutarisker och om det har förändrats i tider av hög volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunktursläge.Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar?Vilka faktorer inverkar på ett företags valutariskhantering?Förändras valutariskhanteringen vid ökad volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunkturläge?I uppsatsen har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt för att uppnå en djupare förståelse av ämnet och på grund utav att uppsatsens syfte kräver en metod som möjliggör för oss författare att förstå tankesättet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundärdata för att skapa en teoretisk referensram att använda som bas att utgå våra intervjuer ifrån och analysera datan.Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien är att den ökade volatiliteten påverkat valutariskhanteringen och intresset av valutariskhantering ute på operativ nivå i företagen ökat.

Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries valutariskhantering. Utifrån Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer är ett lämpligt derivat för att skydda sig mot Valutarisker eller om europeiska säljoptioner eller asiatiska säljoptioner av europeisk typ är att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvärderades. Vår slutsats blev att Kalmar Industries är ett riskminimerande företag som i sin valutariskhantering bör använda sig av terminer.

Detaljhandelsmarknaden i Europa har vuxit sig allt starkare samtidigt har konkurrenssituationen ökat. Globaliseringen har medfört att gränsdragningen mellan länder minskat och internationalisering av detaljhandelsföretag har blivit allt vanligare. Clas Ohlson har med sin expansion i Norden stärkt sitt varumärke. För att ytterligare stärka sina positioner samt öka omsättningen har företaget valt att etablera sig på den brittiska marknaden med en första satsning i London. Clas Ohlson ser expansionen som ett steg att utvecklas från en nordisk- till en europeisk aktör. Den framtida utvecklingen av expansionen är svår att förutspå vilket gör det svårt att prognostisera den framtida lönsamheten.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och Valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.