SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot Valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen.Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av Valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot Valutarisk och att hantera Valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid Valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen.

Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera Valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot Valutarisk genom terminssäkring eller dylikt.

EMU införandet den 1 januari 1999 gjorde att den bilaterala växelkursen mellan EMU medlemsländerna var oåterkalleligt fixerad och de deltagande länderna började dela en gemensam valutapolicy, som styrs av ECB (Europeiska centralbanken), med explicit mål att skydda prisstabiliteten. Det betyder att 12 EMU medlemsländerna delar en gemensam växelkurs vis-à-vis resten av världen. Eftersom tidigare forskning inte givit något entydigt svar på sambandet mellan företagsvärde och Valutariskexponering anser vi att det finns ett intresse av att utreda frågan ytterligare. EMU-inträdet bör ha effekter på Valutariskexponering hos företag med utländska aktiviteter, därför har vi valt att analysera de svenska exportföretagen och EMU-inträdets möjliga effekter vad gäller dessa företags Valutariskexponering. Den här uppsatsen analyserar effekten av växelkursstabilisering efter EMU inträdet på Valutariskexponering hos de stora svenska exportföretagen.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera Valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med Valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande.

Vi har valt att undersöka hur svenska börsföretag i dag redovisar och hanterar sin valutaexponering, särskilt med avseende på information om årliga nettoflöden i utländsk valuta, andel kurssäkring av utländsk valuta samt löptid på kurssäkring, och på vilket sätt rapporteringen kan belysa intressenters totala riskbedömning av ett företag..

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och Valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de Valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin.Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med Valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter.

Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream.

 This paper evaluates the effect of exchange rate risk on the sum of bilateral trade. To distinguish the effect between different types of countries, two groups are defined: advanced and developing economies. Economic theory on exchange rate risk and trade proposes ambiguous effects of increased volatility. However, the ex ante hypothesis is that developing economies are more sensitive to volatility. Contrarily to the hypothesis, the empirical results suggest that advanced economies would benefit up to twice as much from a removal of exchange rate risk.

All companies face risk in their daily business. Internationalised companies tend to experience higher risk due to for example unfamiliar business environment than companies that act only on the national market. Estonia became independent as late as in 1991 and is therefore a new interesting market for many companies in neighbouring countries like Sweden. Risks that are most apparent for an internationalised company are political risk, currency risk, capital and interest rate risk, business risk and credit risk. Our intention of this study was to find out how Swedish companies acting on the Estonian market faced the different risks when entering the Estonian market and how they value the risks today.

De senaste årens stora prissvängningar har gjort lantbrukets intäkter mycket varierande. För att kunna säkra intäkterna och kunna planera kommande års inköp krävs någon form av prissäkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel på börs. Målet med arbetet är att det om möjligt ska inspirera fler att prissäkra sina producerade varor och därmed få en tryggare ekonomi. Syftet är att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv. Information till litteraturstudien kommer från aktuella hemsidor, insatta personer inom bank och spannmålshandel, samt seminarium om terminshandel och prissäkring. Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns inom terminshandel, samt de risker som kan uppstå vid eventuell prissäkring. Del 2 är resultat från intervjuer. De intervjuade är lantbrukare som alla har genomfört terminshandel på börsen.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och Valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och Valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller Valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, Valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.