Someneffektavdenökandeglobaliseringenharutlandshandelblivitalltvanligareförföretag.Medanledningavdettafinnsdetnumångaincitamentsomtalaromvikten,förföretag,atthaengodstrukturochkunskapkringhanteringenavvalutahantering.UppsatsenskrivspåuppdragavNilörnkoncernen.Ettinternationelltföretag,meddotterbolagi11länder(2dotterbolagbelägnaiSverige),verksammainomdesignbranschen.Eftersomföretagetväxerblirfrågankringderasvalutaexponeringalltviktigare.Uppsatsenssyfteärattutifrånundersökningar,avrådandeförhållandenhosNilörnkoncernen,utvecklarekommendationerförhurföretagetkanhanterasinvalutaexponering.Enkvantitativfallstudievaldesmedavsiktattbesvarauppsatsenssyfte.Bennets(2003)struktureradestegkringhurenValutapolicykantasframliggertillgrundförteoriavsnittet.Analysentarutgångspunktienutvärderingavföretagetsnuvarandevalutariskhantering.Detbekräftasattföretagetidaganvändersigavinternasäkringsmetodersamt,ivissutsträckning,externasäkringsmetoder.MedavstampidenkänslighetsanalyssomgjortsochdentidshorisontsomföretagetbörjobbaefterförsettresonemangkringhurNilörnkoncernensValutapolicykanstruktureras.RekommendationernatillNilörnkoncernenliggerfrämstiattde,isåstorutsträckningsommöjligt,böranvändasigavinternasäkringsmetoder.Vidbehovavexternasäkringsinstrumentbördecentraliseringvaranyckelnförattminskariskensamtidigtsomföretageteffektiviserarvalutahanteringen..

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga Valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald Valutapolicy är värdeskapande.

EMU införandet den 1 januari 1999 gjorde att den bilaterala växelkursen mellan EMU medlemsländerna var oåterkalleligt fixerad och de deltagande länderna började dela en gemensam Valutapolicy, som styrs av ECB (Europeiska centralbanken), med explicit mål att skydda prisstabiliteten. Det betyder att 12 EMU medlemsländerna delar en gemensam växelkurs vis-à-vis resten av världen. Eftersom tidigare forskning inte givit något entydigt svar på sambandet mellan företagsvärde och valutariskexponering anser vi att det finns ett intresse av att utreda frågan ytterligare. EMU-inträdet bör ha effekter på valutariskexponering hos företag med utländska aktiviteter, därför har vi valt att analysera de svenska exportföretagen och EMU-inträdets möjliga effekter vad gäller dessa företags valutariskexponering. Den här uppsatsen analyserar effekten av växelkursstabilisering efter EMU inträdet på valutariskexponering hos de stora svenska exportföretagen.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

I den här uppsatsen kartläggs operationella valutasäkringsstrategier i svenska företag. Företagen återfinns inom industribranschen på Large Cap och Mid Cap på Stockholmsbörsen.För att få en generell kunskap om valutasäkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director på AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury på AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade även intervjuerna i en problemdiskussion utifrån vilken frågeställningar skapades.Uppsatsen ämnar besvara hur valutasäkringsstrategier ser ut i de gällande företagen, samt om finanskrisen 2008 har haft någon påverkan och i så fall hur den påverkat valutasäkringsstrategierna. Uppsatsen ämnar även undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasäkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag säkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag väljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utländska undersökningar inom valutahanteringsområdet.