Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras Valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin Valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.

Jag har i denna studie dels försökt belysa några ungdomars inställning till att använda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vägledning via Internet, i syfte att själva ta mer aktiv del i sin Valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras inställning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vägledningen när det gäller valet till gymnasiet. Jag har också försökt klarlägga vilken inställning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vägledningssammanhang. I min studie har jag använt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid Växjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angående deras inställning till Internet och valstöd.

Syftet med denna studie var att undersöka läsning av populärlitteratur utifrån aspekter som rör val-, läs- och värderingsprocesser. Undersökningen har skett med den kvantitativa forskningsmetoden enkät. Genom kvalitativ tolkning har empirin analyserats för att klargöra läsarens upplevelse av populärlitteratur. Uppsatsen vilar på en litteratursociologisk grund, då den behandlar hur litteraturen fungerar i samhället. Studien visar att det främsta skälet till att läsa populärfiktion är att få spänning, underhållning och avkoppling.

Vid val av standardsystem, till exempel nätverksoperativsystem, är det viktigt att gå systematiskt tillväga. Detta beror dels på att det är av avgörande vikt att standardsystemet verkligen stödjer verksamheten på bästa sätt. Vidare är det ofta av den inskaffande organisationens intresse att man väljer det bästa möjliga standardsystemet på marknaden. Denna uppsats förklarar övergripande ett strukturerat sätt att gå tillväga för att välja standardsystem till sin organisation. Vi har även gjort två fallstudier hos organisationer som nyligen gått igenom en Valprocess resulterande i att ett nytt nätverksoperativsystem införskaffats.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever.

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas Valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6. Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik.

Power Systems-HVDC på ABB i Ludvika jobbar med kraftstationer som används för att transportera el långa sträckor med mindre förluster. I dessa kraftstationer monteras ofta högspänningsapparater på speciella stålstativ av olika anledningar. I grund och botten har samma stålstativ används i flera decennier och det är mycket som behöver ses över med hanteringen av dessa stålstativ i dagsläget.Stativen finns inte som standard i företagets CAD-system och de är inte anpassningsbara till olika apparattyper. Av denna anledning kopieras ofta stålstativ och ritningar från äldre projekt vilket ger upphov till otaliga kopior och artikelnummer för i stort sett samma konstruktion. De ursprungliga stålstativen var designade med en stålkvalitet som är sämre än den som finns tillgänglig idag.

Ett standardsystem är ett system som är utvecklat av en leverantör för att kunna motsvara flera användares verksamhetsbehov. Användningen av standardsystem har ökat radikalt under de senaste åren. Anledningen till detta är att organisationer ser standardsystem som tidseffektiva lösningar, detta då de själva slipper utveckla egna system från grunden. Ökar gör även användandet av standardverktyg, dessa är skapade för att utföra en speciell eller några speciella uppgifter i ett system. I takt med att det blivit vanligare att organisationer väljer standardsystem kan tyckas att det därigenom borde finnas ett ökande utbud av enkla metoder och modeller att tillgå, dessa som hjälp till kunden för att denne ska kunna göra ett optimalt beslut vad gäller val av standardsystem.

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.