Denna uppsats handlar om barnkolonier och deras stora expansion i Norrbotten under andra världskriget, med särskilt fokus på Luleå stads barnkoloni Vallen. Idéer i samhället men även stora världshändelser gjorde avtryck i samhällslivet, vad syftande på barnfrågan. Den socialistiska politik som började föras i Sverige under 1930-talet satte spår i koloniverksamheten, det blev annan prägel på kolonierna, med ett annat huvudsyfte. Barnkolonierna expanderade under fyrtiotalet p.g.a. andra världskriget och med de påverkningar som följde i krigets spår, som livsmedelsbrist och hungersnöd.

Vallproduktionen i Sverige är av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av åkerarealen i Sverige. Skördetillfället avgör till stor del näringsinnehållet i fodret och är därför av stor vikt för att producera ett tillräckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjänst (http://www.vallprognos.se) tillgänglig där en prognos om skördetillfälle ges utifrån temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (? (dygnsmedeltemperatur ? 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivärde på 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfälle att skörda förstaskörden.

Grassland is a great part of Swedish agriculture and there is a demand of what the grassland yield is in practice. To be able to control the economic of the milkproduction it is important for the farmer to know how big quantities of pasture there is to use during the year.The work is based on interviews of 22 farmers from southern part of Sweden. Their area of grassland fluctuate between 16 up to 360 hectares. The questionnaire content 32 questions.The most common way to weight the green plant material is to drive over a scale, and to measure the dry extract with your own gauge. It takes in average two minutes toweight one load of green plant material.

Ogräs är en oönskad växt, ört eller gräs som konkurrerar med den odlade grödan om ljus, vat-ten och näring. För lantbrukaren är det arbetskrävande och kostsamt med bekämpningsåtgär-der mot ogräsen och det finns risk att skörden blir reducerad om det finns ogräs i Vallen. Vid vallskörd finns också risken att ogräsfrön följer med grönmassan. Överlever fröna sedan ensi-leringen, digestionspassagen hos idisslare och rötningen till biogödsel finns en eventuell risk för att fröna sprids och ogräsen kan därmed etableras på åkern igen. Det finns flertalet fak-torer som påverkar i vilken utsträckning ogräsfrön kan överleva.

Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.

Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.

Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB, Ämnen, ett företag i stålkoncernen SSAB. Företaget utvinner järn ur pellets och vidareförädlar det till stål. Avdelningen för Yttre miljö vid företagets anläggning i Luleå har tidigare genomfört två studier för att bestämma uppehållstiden i Laxvikensystemet vilket utgörs av tre sedimenteringsbassänger för industrivatten. Båda försöken, som genomfördes med spårämnet rhodamin, visade på kortare uppehållstider än vad som tidigare antagits. Målet med denna studie var att analysera flödesmönstret i bassängerna och att finna effektiva åtgärder för förlängd uppehållstid och ökad avskiljning.

Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag.

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest.

Sammanfattning Ensilerat vallfoder är ett av de absolut viktigaste fodermedlen för att förmå korna att producera en stor mängd högkvalitativ mjölk. En hake är dock att ensilaget ska vara av god kvalitet och med bästa möjliga näringsvärde, samtidigt som man även vill ha volymmängder. För att få detta gäller det att skörda vid rätt tidpunkt, vilket kan vara svårt att veta när det infaller. Till detta finns ett hjälpmedel som kallas skördetidsprognos. Detta går ut på att man klipper prover i Vallen upp till tre gånger innan första skörden för att analysera gräset och därigenom kunna avgöra när bästa tiden är för att skörda för att få den mest optimala kombinationen av mängd och näringsvärde. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bra hjälpmedel jordbrukare i norra Sverige tycker att skördetidsprognosen är för att få en ökad kvalitet på ensilaget, samt att jämföra variationen i näringsvärde och mängd biomassa inom och mellan olika fält.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Studien är inriktad på vårlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gårdar med inriktning mot vårlammsproduktion.När det gäller byggnader är ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillväxt och välbefinnande. Att ljuset är så viktigt beror mycket på att man lättare ser om ett djur mår bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan använda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen såsom bågväxthus med vindnät längs med sidorna (se figur 15 på sid. 22).

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.