Det här är en studie om svenska Utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska Utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de Utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.  I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i Korrespondenternas berättande.  Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande. Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ?vanlig? tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande. Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att Utrikeskorrespondenter berättar om världen ?där ute? för oss ?här hemma? gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för. .

Tidigare forskning visar att Utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för Utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma Utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för Utrikeskorrespondenterna.Det råder ingen tydlig samstämmighet bland Utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör.De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr Utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att Utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av Utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

Abstrakt: Det är i mötet mellan Utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket Utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeUtrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande Utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är Utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga Utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat.I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna?För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 såg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). Frågorna som ska besvaras handlar om vilka områden och ämnen som läsarna får ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT Nyhetsbyrån. Materialet som samlades in var 159 texter från SN och 214 texter från SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgångspunkten kretsar främst kring nyhetsvärdering utifrån Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det västerländska mediala beroendet.