Sök:

Sökresultat:

20 Uppsatser om Utlakning - Sida 1 av 2

Utlakning av tungmetaller från Skörby deponi

The purpose of this thesis has been to assess whether leaching from one particular Swedishlandfill site, Skörbytippen, is contributing to elevated levels of heavy metals in a ditch runningfrom the landfill site to the lake Mälaren in the communal region of Håbo kommun. Since theditch is stretching approximately five km downstream from the landfill site, in situ observationsand maps with known points of inflow was utilized to determine appropriate test points for thecollection of samples.Soil, water and sediment samples were collected and analyzed for content of organic material, pHand conductivity. Data on plant-available elements and total amounts of heavy metals wasacquired through ICP-analysis.The results show that the Skörby landfill is currently in the methane-forming anaerobedevelopment phase, which indicates that the concentration of free and complex-bound metals inthe leachate water should be low due to chemical binding with other landfill compounds. The pHof the sediment samples was generally one unit higher than the soil samples and some of themeasured data, such as pH and conductivity, show that an environmentally disturbing dischargeof some kind of strongly alkaline chemical(s) has been made from Benders? takpanneindustri inclose proximity to the landfill.

Bottenaska som dräneringsskikt vid sluttäckning av deponier

Under det senaste decenniet har en skärpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strängare lagstiftningen är att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som ställs och därmed måste de stängas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttäckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sätt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser är att återanvända restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier är bottenaska och en tänkbar applikation är som dräneringsskikt.

Miljösystemanalys för alternativa lättfyllnadsmaterial i vägar

Syftet med examensarbetet var att med en miljösystemanalytisk metod jämföra och bedömamiljöbelastningen från vägkonstruktioner som består av olika lättfyllnadsmaterial. Materialensom analyseras är Leca, ®HASOPOR och gummiklipp. Leca är bränd expanderad lera ochgummiklipp är uttjänta bildäck som klippts sönder. ®HASOPOR, kallas också för skummatglas, består av glasavfall som malts till ett fint pulver och sedan upphettats tillsammans medett jäsmedel som får materialet att expandera.I studien bedöms två olika frågeställningar. Den första syftar till att få svar på vilket materialsom är bäst att använda ur miljösynpunkt, utan att ta hänsyn till alternativ användning av glasochgummiavfall.

Forforläckage från åkermark till Kyrkån - en del av Åkerströmmens avrinningsområde.

Fosfor är ett näringsämne som alla växter, djur och människor är beroende av. Ett välkänt problem är övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med låg biodiversitet. Dessutom är fosfor ett ämne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss på. Vad händer om denna ändliga resurs blir en bristvara och starkt begränsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga länderna.

Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun

A study was made on four environmental ponds in Sölvesborgs municipality. The reason forthis was to see if the ponds had fulfilled some of the questions that was mentioned in theproject ?Rädda Hanöbukten?. The questions were as following; do the environmental pondsdecrease the leakage of nitrogen and phosphorus into Hanöbukten, do the ponds decrease theuse of groundwater in Sölvesborgs Municipality and are there any restrictions on what thewater in the ponds is allowed to be used for. In order to answer these questions aquestionnaire was made and interviews were held.

Strukturkalkningens möjlighet att hindra fosforutlakning : en litteraturstudie

The purpose of this essay is to find out if liming with Ca(OH2) and CaO can reduce leachingof phosphorus from agricultural land and the problem with eutrophication. This purpose alsoincludes getting knowledge about how to make the phosphorus retained in the soil and beaccessible for the plants. This essay is supposed to show if more research is needed in thissubject. There has not been much research about this subject and therefore the amount ofmaterial to study is limited in this literature review. The research reports that have beenstudied have similar results.

Kvicksilver i skogsmark

I mer än hälften av Sveriges sjöar innehåller gädda en kvicksilverhalt som övergår Food and Agriculture Organization?s (FAO) rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark är ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksåtgärder på hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmättade, syrefattiga förhållanden där det finns tillgång till organiskt material.

Tungmetallkoncentrationen i ytvatten och mark kring området Knuthöjdsmossen

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.

Stabilisering och solidifiering av muddermassor i Gävle hamn

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Uthållig odling med fokus på kväveutlakning

Kväve är en viktig byggsten i allt levande på jorden, och ingår i bland annat aminosyror,proteiner och DNA. Eftersom kväve återfinns i alla växtens celler har det en avgörande roll ivåra odlingssysystem för att få skördar med bra kvalitet. Kväve utgör också en av de storamiljöbovarna inom lantbruket. Överskott av kväve i odlingar medför risk för kväveförluster.Ett stort problem är kväveUtlakning, som menas det kväve som följer regnvatten ner i undrejordlager och vidare till grundvatten, vattenströmmar och hav. KväveUtlakning kan ge storakonsekvenser på miljön, och reslutera i övergödning, döda havsbottnar och oballans i våraekologiska system.

Kalkningens påverkan på fosforlöslighet : skakförsök baserade på två svenska långliggande kalk- och fosforgödslingsförsök

Eutrophication is an environmental problem that affects more than ten percent of Swedish lakes. Excess nutrients increase the growth of algae, and cause major problems in the ecosystem through oxygen-free bottoms, fish kills, and at worst dead bottoms. Agriculture accounts for 44% of human emissions of phosphorus to lakes and rivers. Leaching occurs of particle bound phosphorus and of dissolved phosphate. The amount of phosphate in the soil solution that may be leached is partly due to the prevailing pH in the soil solution. The purpose of this study was to investigate how the relationship between phosphate solubility and pH was affected by liming.

Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för Utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

Laktester för riskbedömning av förorenad mark :

Using leaching test is a way to get a picture of pollutants retention and leaching in a risk assessment on contaminated land. There are several different types of standardised leaching tests today, where the natural leaching processes are speeded up to make it possible to predict the leaching of pollutants. These leaching tests have been developed for waste and there are no specific guidelines on how to judge the results from the tests, when making a risk assessment on contaminated land. This work is an investigation on how to use leaching test in this type of risk assessments. The strengths and weaknesses of the different types of tests are discussed. Depending on what type of information you want from your leaching test, different types of tests are suitable.

Vanadinutvinning ur LD slagg

Vanadin i konverterslagg är idag ett växande problem i Sverige. Framförallt på grund av att det inte finns någon verklig avsättning för slaggen då den förbjudits som jordförbättringsmedel och då förväntade gränsvärden gällande Utlakning förhindrar att den används inom andra områden såsom vägbyggnation. Det finns idag flera vanadinproducenter som använder sig av förblåsning av råjärn för utvinning av vanadin, bland andra Pan Steel i Kina och Nizhniy Tagil Iron and Steel Works i Ryssland. Det koncept som framförallt studerats i detta examensarbete bygger på att först reducera den varma LD konverterslaggen från SSAB till en vanadininnehållande metallfas. Därefter skall en vanadin-fosfor och vanadin-järn separation ske genom att selektivt oxidera vanadinet till en vanadinrik slaggfas.

Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning

Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det är ett hot mot vårt klimat. Diskussionen pågår världen över men om vi håller oss till Sverige så finnsdet ett behov av nya energikällor framförallt nu när nedläggning av våra kärnkraftverk är på gång. En av dessa nya energikällor är då biogas som kommer att öka i framtiden.Grödorna finns redan på våra fält så det är ett ypperligt tillfälle att använda de biprodukter som blir efter våra grödor. Det är en fördel att använda växtresterna tillbiogasproduktion istället för att bruka ner dem. Nedbrukning leder till att näring går förlorad genom Utlakning som ger övergödning i sjöar och vattendrag.

1 Nästa sida ->