Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar aggressionsnivån hos grupphållna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan få för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor påverkas av många olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, Utfodringssystem, tillgång på strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har däremot ingen betydande effekt på förekomsten av aggressivt beteende. Sådana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar på försämrad djurvälfärd.

The evaluation of the function of the feeding of sheep herds is suggested to involve the work effort, the fulfilment of the nutrient needs of the sheep and the feed waste. Mechanisation of the feeding can be very simple or include high degrees of mechanisation. Three different farms, representing different levels of mechanisation are presented. Descriptions and analysis of the feeding systems including mechanisation, work effort and estimations of the feed waste are made on each farm. The herd with the most advanced feed mechanisation included a rolling feed band and mix wagon. The other farms were partly or little mechanised including ad lib feeding from big bales and manual distribution of hay and concentrates. The most mechanised farm was able to feed a large herd of sheep at a low work effort and little feed waste. However, the investment in machinery has to be weighed against the improved efficiency.

Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, Utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkUtfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

På gården Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av två lantbrukare i området som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall då de befintliga mjölkstallarna var uttjänta. Mjölkkorna finns idag på gården i Hol, kalvarna flyttas vid två månaders ålder till den andra gården cirka två kilometer därifrån där de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gården i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet är i dagsläget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanläggningen behöver inom kort bytas ut på grund av ålder och slitage. Syftet med detta examensarbete är att få mer kunskap inför en framtida planering av gården i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Studien är inriktad på vårlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gårdar med inriktning mot vårlammsproduktion.När det gäller byggnader är ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillväxt och välbefinnande. Att ljuset är så viktigt beror mycket på att man lättare ser om ett djur mår bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan använda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen såsom bågväxthus med vindnät längs med sidorna (se figur 15 på sid. 22).

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2.

Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.