Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och Utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, Utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Syftet med studien är att studera huruvida relationen mellaninternrekryterade chefer och deras medarbetare påverkar medarbetarnasupplevelse av chefernas ledaregenskaper. Vidare är syftet att studerahur medarbetare upplever sina internrekryterade chefer utifrånKunskapsanpassat ledarskap. Denna studie använder sig av enkvantitativ metod och utgår ifrån en deduktiv ansats. Studien användersig av en enkät med 53 flervalsfrågor som delades ut till medarbetare påfem olika företag. Totalt svarade 70 respondenter.

Bakgrunden till min studie är ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till välbefinnande för äldre. I det sammanhanget blev den kommunala träffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte är att skapa förståelse kring välbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala träffpunkten som exempel. Frågeställningarna har varit följande: Hur är träffpunkten organiserad?Vilka betydelser har träffpunkten för de äldre och deras välbefinnande?För att nå syftet har jag använt mig av enskilda intervjuer.

SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? Känsla Av SAMmanhang och Social Utbytesteori.Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala.

I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,Utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån Utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.