I det här examensarbetet behandlas privata markägare i Sverige och hur deras inställning är till olika skogliga nyttor inom naturvården samt deras attityd till biologisk mångfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom området och därefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markägare. En distinktion görs mellan de som bor på fastigheten (åbor) och de som inte gör det (Utbor) vilken syftar till att jämför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmässig distinktion. De övergripande resultaten visar att åbor värderar direkta värden (ved, bär och svamp) högre än Utborna. Kvinnor värderar naturvård och biologisk mångfald högre än männen..

The need of raw material does of course fluctuate but the long term view is an increasing demand due to the growing consumption of sawn timber products, pulp, paper and lately also biomass. This has led to a keener competition for wood. At the same time there is an ongoing structural change of a significant part in the Swedish wood supply market, the private forest owners. In 1992, 22 % of Sweden´s 335 000 private forest owner lived apart from their forest. In 2007 this figure had risen to 36 %.

Detta är en samhällsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhålla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten är skog i Sverige. Det är ett aktuellt ämne med tanke på den modernisering, förändring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 åren. Skogen är viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fått upp ögonen för vårt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i Utbor och fler intressenter ?utifrån? har tagit steget in i skogsbranschen.

De privata skogsägarna äger cirka hälften av Sveriges produktiva skogsmark. Skogsägarnas beslutssituation är komplex och är beroende av deras mål, skogstillståndet på fastigheten och omvärldsfaktorer. Trenden bland de privata skogsägarna pekar åt fler skogsägare per fastighet, större andel Utbor och att skogsägare får mindre tid åt sin skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med skogsägare som idag har en distans till skogen och brukandet ställs det dock höga krav på kännedom om vad olika typer av skogsägare efterfrågar för tjänster och vad de är villiga att betala för dessa. Syftet med detta examensarbete är att klargöra vad begreppet skogsförvaltning innebär, vad olika kategorier av skogsägare köper för typ av skogsförvaltningstjänster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika skogsförvaltningspaket. Som metod tillämpades både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.

This rapport is about how often private forest owners follow the measures proposed in their forest management plan. The survey is made in cooperation with the forest-owners association Norrskog. The private forest owners are relatively satisfied with the forest management plans and with the measures proposed. There are some differences between those who live on or near their property and those who live many miles away. The forest owners who live on their property are those who follow the proposed measure of precommercial thinning to the largest extent. That group also values precommercially thinned stands higher than thinned stands. The complete opposite is the case for the group that lives far away from their property. Almost all of the respondents thought that the forest management plan would be or had been a good help in the decision making about the forest..

This thesis is based on a market survey sent to the passive members of Södra skogsägarna within the scope of practice of Vimmerby. A member of Södra skogsägarna is considered passive if the member not has delivered timber to the association during the past five years. The purpose of this thesis was to obtain as much information as possible about the forest owners, to be able to interpret why the member did not choose to deliver their timber to the association. The survey was worked out in close collaboration with Södra skogsägarna to answer this question. The responses indicate that economic returns are important to the individual landowner. The price of timber is most important in a timber business and the majority of forest owners want to have a personal meeting if you can choose how you wish to be contacted by the inspector.

This study is done on behalf of Södra skogsägarna in the autumn of 2012. The main purpose of the study is to get an explanation to why some of the members are passive in their forestry, and how Södra can stimulate them to become more active. To achieve this a questionnaire study was conducted on the members of Södra in the community of Gislaved. The result of the study shows that there are many different factors that influence whether the forest owner is active or not. Examples of those factors are timber prices, the forest owner's objectives and the forest owner's financial situation. The main goal for the forest owners in the survey was to obtain high economic result and to increase the standing timber volume for the next generation.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/Utbor och skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

During the 8th and 9th of January 2005 a devastating storm named Gudrun entered the south of Sweden and a big part of the forest owners got their forests damaged. The study objective was to investigate on which basis and how the affected forest owners made their managment decisions immediately after the storm and if there are any differences between different categories of forest owners. - Members ? non members in a forest owner association (FOA) - Resident owners ? non resident owners - Female and male forest owner The study is based on a questionnaire survey with the purpose to examine the most important counsellor and information channels of the forest owners. A total of 450 forest owners participated in the survey. Results show that all categories of forest owners prefer professional counselling rather than personal counselling.

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.