Arbetsplatsvåld är ett vanligt fenomen i Sverige idag, ändå finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande säkerhetsåtgärder och strategierhar avsedd verkan då det handlar om att utbilda anställda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och våld på arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvärdering av en Utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. Målet med utbildningen var att öka de medverkandes säkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvärderingen var att undersöka om utbildningsmålet uppnåddes,och förstå vad resultatet berodde på. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.

Trots att organisationer satsar alltmer på Utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd Utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en Utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik Utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv Utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ?logiska operationslinjer? som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång.

The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor ?Achievement orientation?, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training.

Syftet med studien är att beskriva och granska Utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omUtbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom Utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förUtbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;? Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?? Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?? Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd?MetodDen longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer.ResultatResultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna.

Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag.

BakgrundBankers kreditgivning till företag föregås av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sänka riskerna till en acceptabel nivå används olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra går mer på magkänsla. Kassaflödesanalysen är ett verktyg som vissa kreditgivare använder sig av.