Andnöd är ett symtom på störd andning som leder till oro och ångest. Det är en subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av andnöd. Studien baserades på tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av andnöd: känslan av att kvävas, vilja kämpa för sitt liv och vara uppfylld av att andas: rädsla, osäkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka kämpa och vilja dö: och vilja ha närhet, bli hörd, sedd och förstådd.

Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ?single case?-design användes och data analyserades genom Rn-metoden.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min Upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Studien handlar om anhörigas reaktioner och tankar kring att få ett dödsbud levererat till sig. Syftet med studien är att ge kunskap om sorgeprocessen, polisens stöttning och anhörigas erfarenheter så poliser i tjänst kan få ett underlag för att hitta ett bra sätt att arbeta på vid levererandet av dödsbud. Studien förklarar hur sorgeprocessen hos de anhöriga är beroende av bemötande ifrån andra. Den redogör också för vilken stöttning poliser erbjuds för att hantera underrättelsen av dödsbud. Det har visat sig att uppgiften saknar riktlinjer därför har präst, polis och anhöriga delat med sig av sina erfarenheter kring ämnet dödsbud till dem som saknar sådana och vill ha mer kunskap i att leverera ett dödsbud.

Depression är idag en folksjukdom i Sverige. Denna studie handlar om den allt större grupp deprimerade som behandlas med antidepressiva läkemedel. De mest använda preparaten i dag går under samlingsnamnet SSRI (Selektiva serotoninåterupptagshämmare). Kunskapen om dessa preparat ökar kontinuerligt och precis som alla andra läkemedel kan de utöver den önskade effekten också ge biverkningar. I skrivande stund pågår en livlig debatt kring SSRI i många olika sammanhang i samhället.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten.

Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hänger? med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna.